Beslut
Fattade beslut med omröstningsresultat, vad beslutet innebär och när eventuella lagändringar börjar gälla.
Beslutsstatus
Beslut 13 augusti 2026
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag, vilket innebär att de nya lagändringarna kommer att införas.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU37
Beslut 13 augusti 2026
Beslutet innebär att det straffrättsliga systemet för unga lagöverträdare blir strängare. Det syftar till att hantera den ökade allvarliga brottsligheten bland unga och att upprätthålla systemets trovärdighet och legitimitet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU41
Beslut 13 augusti 2026
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att införa nya regler för tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Detta innebär en förändring i hur kostnaden för tandvård, särskilt den som inte kan anstå, hanteras för specifika grupper av utlänningar samt en ändring gällande subventioner och tidsramar för tandvårdsverksamhet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU40
Beslut 13 augusti 2026
Beslutet innebär att en ny statlig myndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (Und), inrättas. Detta stärker den svenska underrättelseverksamheten. Beslutet inkluderar lagändringar som reglerar hantering av personuppgifter och ger Und möjlighet att medge direktåtkomst till personuppgifter för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU24
Beslut 13 augusti 2026
Beslutet innebär att det straffrättsliga påföljdssystemet ändras med syfte att straffen bättre ska återspegla brottens allvar och att de utdömda påföljderna ska framstå som mer rimliga och rättvisa. Det nya systemet ska ge brottsofferperspektivet ökat inflytande och förbättra samhällsskyddet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU48
Beslut 13 augusti 2026
Beslutet innebär att socialnämnden får utökade befogenheter att ingripa med förebyggande insatser för barn och unga, samt deras vårdnadshavare, även när samtycke saknas. Detta inkluderar möjligheter att ställa villkor, följa upp insatser och införa sanktioner vid bristande medverkan.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU39
Beslut 13 augusti 2026
Beslutet innebär att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) upphör att gälla och ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga samt en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Lagstiftningen ska vara modern, tydlig och överskådlig med ett stärkt barnrättsperspektiv, utökad rätt till offentligt biträde och en ny grund för omhändertagande baserad på anknytning till familjehemmet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU38
Beslut 13 augusti 2026
Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag gällande skärpta villkor för friskolesektorn. Detta omfattar nya regler för ekonomisk hantering, krav på huvudmän och tillsynsbefogenheter.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU30
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att det införs ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter använder det ärendehanteringssystem och de tekniska handläggningsstöd som den statliga lantmäterimyndigheten tillhandahåller.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU40
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att det införs nya och skärpta regler för att bekämpa manipulation och missbruk av färdskrivare i vägfordon. Detta gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusk med färdskrivare.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU22
Beslut 17 juni 2026
Riksdagen godkände Finansutskottets bedömning av Riksbankens penningpolitik för 2025, vilket innebar att utskottets slutsatser om penningpolitikens inriktning och effekter under året fick riksdagens stöd.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU24
Beslut 17 juni 2026
Riksdagen godkände Finansutskottets utvärdering och slutsatser om Riksbankens penningpolitik 2015–2024. Det innebär att Riksdagen ställer sig bakom bedömningen att Riksbanken i stort hanterat utmaningarna väl och att man välkomnar att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för okonventionella penningpolitiska åtgärder.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU27
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att det införs en statlig e-legitimation som kan utfärdas till vissa grupper av personer. Detta syftar till att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla kraven i EU:s förordning.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU21
Beslut 17 juni 2026
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om ändringar i etikprövningslagen, vilket innebär att vissa typer av forskning som avser människor inte längre automatiskt kräver ett etikgodkännande, samtidigt som tillsynen över lagen förändras.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU31
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att regeringen får bemyndiganden att agera med stöd till Ukraina, såsom att skänka flygplan och ingå avtal om försäljning. Vidare införs ekonomiska lättnader för hushåll genom skattesänkningar på drivmedel och stöd till kollektivtrafiken. Även vissa sektorer får riktat stöd, och jetbensin likställs med flygfotogen skattemässigt. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026, samtidigt som anslagen beräknas öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU47
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att det införs nya regler för att hantera överskott i inkomstpensionssystemet. Dessa överskott ska genom en mekanism, benämnd gas, kunna användas för att höja pensionerna.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU25
Beslut 17 juni 2026
Polisutbildningen blir betald genom att CSN successivt skriver av studieskulden, och förmånen är skattefri. Beslutet innebär också ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU44
Beslut 17 juni 2026
Regeringens förslag om att stärka skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot har godkänts av riksdagen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU45
Beslut 17 juni 2026
Beslutet innebär att en behörig myndighet får möjlighet att besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll online ska tas bort eller göras oåtkomligt. Dessa förelägganden ska riktas mot värdtjänstleverantörer. Det innebär också att en sanktionsavgift kan tas ut om värdtjänstleverantörer inte följer sina skyldigheter.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU47
Beslut 17 juni 2026
Regeringens förslag om utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten har godkänts av riksdagen. Detta innebär bland annat att nya lagar införs för att motverka oriktig folkbokföring och att Skatteverket får utökade möjligheter att hantera biometriska uppgifter, inklusive utbyte med andra myndigheter för vissa ändamål.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU30
Beslut 17 juni 2026
Riksdagen har avslutat hanteringen av regeringens redogörelse för den nationella planen för transportinfrastrukturen. Genom att lägga skrivelsen till handlingarna avslutades ärendet utan att riksdagen fattade ett aktivt beslut om att godkänna eller förkasta planen i sig, men tog del av den. Riksdagen avslog samtidigt alla alternativa förslag som lagts fram i motioner avseende infrastrukturplaneringen, bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU20
Beslut 17 juni 2026
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet är avslutat.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU34
Beslut 17 juni 2026
De nya reglerna innebär att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU14
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär att skogs- och markägare får rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av bestämmelser om skydd för djur och växter. Staten får också möjlighet att kräva tillbaka ersättning under vissa förutsättningar.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU28
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om lagändringar som förenklar reglerna för skogsbruket, bland annat genom att justera när samråd krävs, hur kostnader för kunskapsinhämtning bedöms, markägares tillgång till artinformation, var beslut överklagas samt frister och partsställning vid överklaganden från miljöorganisationer.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU29
Beslut 16 juni 2026
Beslutet innebär att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) får en utökad funktion för att samla in data om hushållens skulder och skuldbetalningar. Detta möjliggör analyser av individers och hushålls ekonomiska motståndskraft och känslighet, vilket i sin tur ska förbättra underlaget för ekonomisk politik och framtagandet av lämpliga åtgärder inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU45
Beslut 16 juni 2026
Beslutet innebär en ändring av reglerna för utvisning på grund av brott, med syftet att öka antalet utvisningar av utlänningar som begår brott. Detta uppnås genom att sänka tröskeln för när utvisning kan bli aktuell, ändra hur skyddsskäl beaktas, bortse från verkställighetshinder, förlänga återreseförbud samt införa nya skyldigheter för åklagare och skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU33
Beslut 16 juni 2026
Beslutet innebär att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska finnas med i lag. Det innebär också att verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen får lättnader i kraven från en ny EU-förordning om kärnämneskontroll.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU19
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU44
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen har beslutat att inte behandla regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet vid den tidpunkt det annars hade varit aktuellt. Behandlingen skjuts upp till ett senare riksmöte.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU41
Beslut 16 juni 2026
Riksdagens beslut att lägga regeringens skrivelse till handlingarna innebär att ärendet är avslutat. Detta indikerar att riksdagen har tagit del av strategin men inte fattat några ytterligare beslut i frågan baserat på skrivelsen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:AU13
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag att ändra hur ändamål och verksamheter fördelas inom statens utgiftsområden. Beslut om vilka specifika ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde kommer att fattas i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU42
Beslut 16 juni 2026
Riksdagen har avslutat behandlingen av ärendet, vilket innebär att den information som presenterats har tagits emot och inga ytterligare åtgärder vidtas i sakfrågan.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU49
Beslut 16 juni 2026
Beslutet innebär att tre nya lagar eller ändringar i befintliga lagar införs för att öka öppenheten kring partifinansiering, påverkansarbete mot beslutsfattare och partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU39
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att ändra i lagstiftningen för att skärpa straffen, särskilt för brott inom kriminella nätverk och vissa allvarliga upprepade brott. Beslutet innebär också förändringar i hur gemensamma straff beräknas och en utvidgning av häktningsmöjligheterna.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU42
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om att effektivisera återvändandearbetet genom lagändringar. Dessa ändringar syftar till att ge myndigheterna bättre verktyg för att verkställa beslut och klarlägga identiteter.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU32
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att en utlännings levnadssätt får större betydelse vid bedömning av rätten till uppehållstillstånd, vilket skärper kraven för att få och behålla sådana tillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid vissa typer av misskötsamhet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU36
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att det ska införas en samordnad vård- och stödverksamhet för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Detta syftar till att ge en mer enhetlig och sammanhållen vård. Det ställer utökade krav på samarbete mellan kommuner och regioner och regionerna ska organisera vården för personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. Dessutom ändras terminologin i författningar genom att ordet 'missbruk' tas bort och ersätts med 'bruk' alternativt 'skadligt bruk och beroende'.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU34
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, kallat farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar kan klassificeras som receptfritt om farmaceuten ger särskild rådgivning och läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU35
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har lagt redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet är avslutat.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU11
Beslut 15 juni 2026
Riksdagens beslut innebär att nya regler för uppsikt och förvar i migrationsprocessen införs, vilket breddar alternativen till förvar och tydliggör processen. Ett antal lagförslag som rör barn i förvar har däremot vilandeförklarats, vilket innebär att de inte träder i kraft nu utan kommer att behandlas senare.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU31
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att det blir möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Denna nya myndighet kommer att ansvara för uppgifter som tidigare hanterades av miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna. Ändringen syftar till att förbättra hur miljötillståndprocesser utförs.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU24
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att det blir möjligt att etablera nya kärntekniska anläggningar på fler platser längs Sveriges kust, då tidigare förbud för specifika geografiska områden upphävs.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:NU24
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att kommunerna fortsatt har skyldighet att ta emot nyanlända efter anvisning, men att de får ett större inflytande över mottagandet än tidigare. Fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningar för integration, och nya kriterier som bostadsmarknad och utanförskap införs. Nyanländas rätt till boende tidsbegränsas till 36 månader och kan upphöra i förtid.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:AU14
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, vilket innebär att ärendena är avslutade. Inga nya formella beslut har fattats utöver detta, men Konstitutionsutskottet har uttalat sig om hur regeringen bör hantera och redovisa riksdagens skrivelser och tillkännagivanden framöver.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU21
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att det införs ett nytt brott i brottsbalken kallat missbruk av offentlig ställning, och att straffen för vissa tjänstefel skärps. Det nya brottet kriminaliserar handlingar där offentligt anställda uppsåtligt agerar felaktigt för att uppnå otillbörliga förmåner eller missgynna någon.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU40
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har beslutat att rätten till vissa socialförsäkringsförmåner ska begränsas för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar säkerhetsförvaring. Det har även beslutats att skyldigheten att betala för uppehälle ska gälla för dessa grupper.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU29
Beslut 15 juni 2026
Beslutet innebär att utvinning och bearbetning av kärnämnen kommer att genomgå en tillståndsprocess som i större utsträckning liknar den för annan gruvverksamhet. Detta inkluderar anpassade strålskydds- och säkerhetskrav. Konkret försvinner kravet på regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken samt kommunfullmäktiges tillstyrkande för sådan verksamhet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:NU27
Beslut 15 juni 2026
Riksdagen har fattat beslut om att införa en ny elmarknadslag och en ny lag om elektriska ledningar. Dessa lagar ersätter den befintliga ellagen och medför förändringar i bland annat elmarknadens reglering, terminologi anpassad till EU-rätt, systemansvar för nätverksamhetsutövare, samt införande av leveransskyldiga sistahandsleverantörer istället för anvisade elavtal.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:NU25
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige, där kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU19
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att Sverige godkänner att delta i konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina, vilket också leder till ändringar i lagen om immunitet och privilegier för att ge kommissionen och vissa personer immunitet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU20
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att Sverige godkänner sin anslutning till den utvidgade partiella överenskommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen. Genom detta blir Sverige medlem av tribunalen och åtar sig att betala en årlig avgift.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU21
Beslut 11 juni 2026
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att ändra reglerna för tonnagebeskattning. Detta innebär förändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU29
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att det nya individualiserade barntillägget för nyanlända, som ersätter det tidigare etableringstillägget, blir skattefritt när de deltar i arbetsmarknadspolitiska program.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU35
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster som använder telefonnummer (som samtal och sms) får ett krav på sig att stoppa meddelanden som de misstänker innehåller bedrägerier eller vilseledande information. Regeringen, eller en myndighet som regeringen bestämmer, får också rätten att fastställa närmare regler för detta område.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU17
Beslut 11 juni 2026
Beslutet innebär att det införs krav på interoperabilitet för datadelning inom den offentliga förvaltningen, med undantag för vissa fall som rör säkerhet eller skydd av data.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:TU18
Beslut 10 juni 2026
Riksdagen avslutade behandlingen av regeringens rapport om kommittéernas verksamhet genom att lägga den till handlingarna. Riksdagen avslog även sju förslag som gällde lagstiftningsprocessen, inklusive genomförande av EU-bestämmelser.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU41
Beslut 10 juni 2026
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om länsstyrelsernas verksamhet. Beslutet innebär att vissa uppgifter som länsstyrelserna gör koncentreras till färre länsstyrelser. Syftet med förändringarna är att verksamheten ska bli mer effektiv, resurserna ska användas bättre och rättssäkerheten ska öka. Verksamheter som kan koncentreras till vissa länsstyrelser är deponering av hyra och arrende enligt jordabalken avveckling av stadgad åborätt och landgille (äldre former av rättigheter att bebo och bruka någon annans mark) individärenden. Det är länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län som verksamheterna ska koncentreras till. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU37
Beslut 10 juni 2026
Beslutet innebär nya regler för bland annat val av talmän, ekonomiskt stöd till partigrupper, ordningsstörningar och säkerhet i riksdagen. Det innebär också ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och riksdagens ledamöter.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU38
Beslut 10 juni 2026
Beslutet innebär att Sverige, genom riksdagens godkännande, stöder ett avtal som syftar till att fördjupa partnerskapet och samarbetet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, och Republiken Kirgizistan. Detta avtal ska utveckla de politiska och ekonomiska relationerna mellan parterna.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU23
Beslut 10 juni 2026
Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett avtal som ska fördjupa politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Uzbekistan. Avtalet ska spegla dagens förhållanden och EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med Uzbekistan.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU22
Beslut 10 juni 2026
Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU17
Beslut 10 juni 2026
Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025. Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats. Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna. De nämnder som redovisat sin verksamhet är: Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner Partibidragsnämnden Riksdagens ansvarsnämnd Riksdagens arvodesnämnd Statsrådsarvodesnämnden Valprövningsnämnden Riksdagens överklagandenämnd
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU40
Beslut 10 juni 2026
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2025 till riksdagen. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar att revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Precis som 2024 använde Riksrevisionen hela sitt anslag, vilket ses som något positivt. Riksdagen ser också positivt på att antalet granskningsrapporter ökade tydligt under 2025 och noterar att ökningen beror på ett riktat arbete för att göra granskningen mer effektiv. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU17
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om uppgiftsskyldighet för de myndigheter som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Lagen handlar om att myndigheter som samarbetar inom NCSC ska vara skyldiga att dela information med varandra. Syftet är att centret ska kunna arbeta mer effektivt och stärka cybersäkerheten i samhället. Riksdagen sa också ja till en ny lag om hur Försvarets radioanstalt (FRA) får hantera personuppgifter inom centrets arbete. Dessutom föreslås en regel om sekretess som ska skydda enskilda personer. De nya lagarna börja gälla den 15 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU15
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU30
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU20
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler. Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå. Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU44
Beslut 9 juni 2026
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls. Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland. Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna. Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU10
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs. Regeringens förslag innebär bland annat följande: En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet. Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU26
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU32
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor. Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU21
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2025 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen. Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten. När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2025. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU18
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU18
Beslut 9 juni 2026
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU9
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt. Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SoU28
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU30
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras. Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU25
Beslut 9 juni 2026
Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av så kallade skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomster. Regeringen redovisar årligen i en skrivelse statens skatteutgifter. Syftet med skrivelsen är att tydliggöra det statsstöd som ges till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. Utgifterna kan då prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Redovisningen gör att det finns ett bättre underlag för att kunna prioritera mellan utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen har behandlat regeringens redovisning av statens skatteutgifter för 2026. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU34
Beslut 9 juni 2026
Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger. Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad. Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:NU20
Beslut 9 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn i stort är effektiv, men att tillsynen kan utvecklas. Regeringen instämmer också i iakttagelsen att konsumenters möjligheter att anmäla fastighetsmäklare och få tillgång till alternativ tvistlösning är goda men att även dessa kan förbättras. Regeringen bedömer att Riksrevisionens granskning kan utgöra ett viktigt underlag för att utveckla styrningen av Fastighetsmäklarinspektionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU43
Beslut 9 juni 2026
Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:NU23
Beslut 4 juni 2026
Riksdagen beslutar att regeringen fram till den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor om högst 1 200 personer för att bidra till Natos närvaro i Finland.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UFöU3
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande: Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner. Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn. Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU27
Beslut 3 juni 2026
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringens förslag innebär bland annat att villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in. Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar. Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SfU35
Beslut 3 juni 2026
Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet. Riksdagens beslut innebär bland annat följande: Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden. Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen. De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet. Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket. Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E. Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU23
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen. Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov. Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU24
Beslut 3 juni 2026
Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas. Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU38
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2025. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling. Riksdagen understryker vikten av att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som har utmanats till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU11
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder. Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU22
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen lade en skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté samt en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Skrivelsen behandlar verksamhet inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2024 och första halvåret 2025. En period som har präglats av en fortsatt allvarlig säkerhets- och omvärldssituation till följd av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Redogörelsen behandlar verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling 2025. Församlingen hade under året ett fortsatt starkt fokus på stödet till Ukraina, ansvarsutkrävande för Rysslands aggression samt situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i medlemsstaterna.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU12
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Syftet med den nya lagen är att göra det möjligt för Försvarets radioanstalt, FRA, att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara. FRA:s signalspaningsverksamhet är av stor betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik i fredstid och kommer även att vara det om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara. Det försämrade säkerhetsläget de senaste åren har bland annat inneburit att FRA fått en ökad mängd förfrågningar från sina uppdragsgivare. I händelse av krig eller krigsfara kommer det att finnas ett större behov av rapportering till regeringen och andra berörda myndigheter. Det får också anses sannolikt att det kommer att finnas krav på en mer skyndsam rapportering. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU18
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Förslaget innebär att FOI ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt vad gäller tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt kring tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet. Syftet med förslaget är att skapa en enhetlighet i regleringen av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och tillsyn över försvarsverksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU16
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige. När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande. Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU33
Beslut 3 juni 2026
Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen. EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU41
Beslut 3 juni 2026
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för. Det handlar bland annat om att fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning. Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU37
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av hur effektivt statens arbete är för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning när det gäller stöd till skolväsendet samt att säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen. I sin skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. I likhet med regeringen menar riksdagen att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Riksdagen ser positivt på regeringens arbete på området och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU19
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Lagändringarna innebär bland annat följande: Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU38
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården. Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet. De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU35
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor. I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet. Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs. Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FöU17
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron. Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning. Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument. Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU22
Beslut 3 juni 2026
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025. Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato. Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer. Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU19
Beslut 3 juni 2026
Regeringen har i en skrivelse presenterat en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer ska involveras och olika perspektiv ska inkluderas när den gemensamma miljön ska utformas. Dialogen och samverkan ska öka mellan offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhället och lokalsamhälle. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är angeläget att alla ges goda förutsättningar att påverka förändringen av den gemensamma miljön och välkomnar därför regeringens initiativ till en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KrU9
Beslut 27 maj 2026
Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation. I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU4
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten. Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU42
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025. Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina. Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UU3
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning. Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb. På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning. För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete. Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning. Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU27
Beslut 27 maj 2026
Alla barn och elever ska ha en trygg och säker skolmiljö. Regeringen vill utöka den registerkontroll som görs när någon ska anställas eller på något annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om utökade registerkontroller i skolväsendet. Förslaget innebär i huvudsak följande: Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och inte enbart belastningsregistret, som den gör i dag. Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år. Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader. Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU29
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag. Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens. Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU26
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU39
Beslut 27 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta. Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser. Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU21
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som ska göra det möjligt att genomföra ett EU-direktiv på ett tydligare och mer heltäckande sätt. EU-direktivet handlar om ett förbud mot att ge läkemedel med vissa ämnen till livsmedelsproducerande djur. Det handlar exempelvis om ämnen som har hormonell verkan och andra ämnen som kan lämna hälsofarliga restsubstanser i djuren. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om begränsningar av eller förbud mot att använda eller inneha dessa ämnen. Föreskrifterna ska gälla djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård och vara nödvändiga för att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:MJU26
Beslut 26 maj 2026
Regeringen föreslår att det ska införas en upplysningsbestämmelse i skollagen. Bestämmelsen ska klargöra att regeringen, med stöd av restkompetensen, kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När den tioåriga grundskolan införs läsåret 2028/29 förskjuts befintliga årskurser uppåt ett år. Det innebär att befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan behöver ändras för att överensstämma med de nya årskurserna. Förslaget innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:UbU28
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör. Lagändringarna innebär bland annat följande: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU36
Beslut 26 maj 2026
Regeringen vill stärka konkurrens- och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Sverige är ett av de länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där fondsparande är som vanligast. Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Några av de mest centrala förslagen är följande: Möjligheten att låta fondandelar på en handelsplats utökas. Reglerna för inlösen av andelar i en värdepappersfond ska bli mer flexibla. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU40
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet. Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra. Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem. Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU37
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest 100 000 liter vin 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider) 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin) 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit). År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU28
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare. Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar. Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU36
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU41
Beslut 26 maj 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon. Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige. Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:CU33
