Nya lagar

När börjar nya lagar gälla?

Beslutade lagar och lagändringar. Klicka på en lag för att se Före → Efter, vad som ändras och vem som påverkas.

Börjar gälla inom (verifierat i SFS)

SjukvårdLagnummer saknas
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
13 augusti 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
23 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Skärpta regler för unga lagöverträdare
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
Beslutades
13 augusti 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
UtrikespolitikLagnummer saknas
Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
13 augusti 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
1 juli 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
1 oktober 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 mars 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
15 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människor
Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning. Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen. Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet. Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar. Förslagen innebär bland annat följande: Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas. En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring. Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas. Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket. Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 december 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige. De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
En statlig e-legitimation
Regeringen vill säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, och röstade ja till regeringens förslag. En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har ett så kallat immunitetsnummer och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. För att få en statlig e-legitimation krävs det enligt den nya lagen att sökanden har fyllt nio år eller fyller nio år under innevarande kalenderår. Syftet är att säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2026.
Beslutades
17 juni 2026
Preliminärt datum
1 december 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag. Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll. Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
16 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Ökad insyn i politiska processer
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag. I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
Beslutades
16 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket. Lagändringarna innebär bland annat följande: Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer. Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde. Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol. Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
16 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka. Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
16 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder. Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.
Beslutades
16 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Skärpta regler om utvisning på grund av brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutades
16 juni 2026
Preliminärt datum
1 september 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
En begränsning av rätten till socialförsäkringsförmåner för den som avtjänar fängelsestraff i kontrollerat boende eller som avtjänar säkerhetsförvaring
I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Nya lagar om elsystemet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar. Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen. Bland annat ska ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls. Förslaget innebär att förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort. förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
15 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv. Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas. Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
15 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Arbete & arbetsmarknadLagnummer saknas
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget. Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort. Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det. Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort närmare 50 straffskalor skärps det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott det införs en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader. Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande. Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.
Beslutades
15 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader. Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd
Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Beslutades
15 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd. Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag. Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt. Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Stärkt återvändandeverksamhet
Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige. Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.
Beslutades
15 juni 2026
Preliminärt datum
13 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Vissa justeringar i inkomstskattelagen med anledning av förändrade ersättningar för nyanlända invandrare
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt. Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg. Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutades
11 juni 2026
Preliminärt datum
1 september 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot bedrägerier och vilseledande genom elektronisk kommunikation. Förslaget innebär att den som erbjuder kommunikationstjänster med telefonnummer (exempelvis samtal och sms) måste stoppa ett meddelande om det misstänkts innehålla bedrägerier eller på annat sätt information som ska vilseleda mottagaren. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om elektroniska meddelanden, elektroniska kommunikationstjänster och trafikuppgifter. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
11 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
UtrikespolitikLagnummer saknas
Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras. Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
11 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag. Regeringens förslag innebär att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond. Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Beslutades
11 juni 2026
Preliminärt datum
20 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen. De nya reglerna innebär bland annat följande: Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två. Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen. Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser. Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något. Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet. Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden. Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté. De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.
Beslutades
10 juni 2026
Preliminärt datum
1 september 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Tid för undervisningsuppdraget
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin. Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras. Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Beslutades
9 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Vårändringsbudget för 2026
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor. Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Preliminärt datum
12 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
UtrikespolitikLagnummer saknas
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om uppgiftsskyldighet för de myndigheter som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Lagen handlar om att myndigheter som samarbetar inom NCSC ska vara skyldiga att dela information med varandra. Syftet är att centret ska kunna arbeta mer effektivt och stärka cybersäkerheten i samhället. Riksdagen sa också ja till en ny lag om hur Försvarets radioanstalt (FRA) får hantera personuppgifter inom centrets arbete. Dessutom föreslås en regel om sekretess som ska skydda enskilda personer. De nya lagarna börja gälla den 15 juli 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Privatkopieringsersättning
Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Preliminärt datum
1 september 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Vindkraft i kommuner
Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger. Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad. Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Syftet med den nya lagen är att göra det möjligt för Försvarets radioanstalt, FRA, att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara. FRA:s signalspaningsverksamhet är av stor betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik i fredstid och kommer även att vara det om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara. Det försämrade säkerhetsläget de senaste åren har bland annat inneburit att FRA fått en ökad mängd förfrågningar från sina uppdragsgivare. I händelse av krig eller krigsfara kommer det att finnas ett större behov av rapportering till regeringen och andra berörda myndigheter. Det får också anses sannolikt att det kommer att finnas krav på en mer skyndsam rapportering. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron. Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning. Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument. Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Lagändringarna innebär bland annat följande: Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
2 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande: Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner. Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn. Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 januari 2028
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
En ny mottagandelag
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringens förslag innebär bland annat att villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in. Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar. Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 oktober 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Förslaget innebär att FOI ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt vad gäller tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt kring tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet. Syftet med förslaget är att skapa en enhetlighet i regleringen av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och tillsyn över försvarsverksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
2 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola
Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet. Riksdagens beslut innebär bland annat följande: Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden. Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen. De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna. Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet. Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket. Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E. Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2028
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige. När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande. Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för. Det handlar bland annat om att fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning. Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården. Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet. De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
3 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
EU:s bankpaket
Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen. EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ersättningsregler med brottsoffret i fokus
Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas. Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutades
3 juni 2026
Preliminärt datum
1 september 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta. Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser. Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.
Beslutades
27 maj 2026
Preliminärt datum
30 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
En ny konsumentkreditlag
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag. Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens. Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.
Beslutades
27 maj 2026
Preliminärt datum
20 november 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Utökade registerkontroller i skolväsendet
Alla barn och elever ska ha en trygg och säker skolmiljö. Regeringen vill utöka den registerkontroll som görs när någon ska anställas eller på något annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om utökade registerkontroller i skolväsendet. Förslaget innebär i huvudsak följande: Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och inte enbart belastningsregistret, som den gör i dag. Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år. Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader. Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutades
27 maj 2026
Preliminärt datum
15 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Bättre förutsättningar för yrkesutbildning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning. Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb. På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning. För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete. Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning. Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028.
Beslutades
27 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.
Beslutades
27 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
2 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Förenklingar i jaktlagstiftningen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förenkla möjligheterna till jakt. Förslaget innebär att regeringen får rätt att besluta om regler som gör det möjligt att fånga vilt på någon annans mark för märkning, undersökning eller andra åtgärder för att skydda och bevara vilt. Förslaget innebär också att det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja vilt för att avliva det av djurskyddsskäl. Förslaget innebär även att det ska bli tillåtet att efter anmälan jaga på allmänt vatten och efter anmälan jaga säl i Sveriges ekonomiska zon, i syfte att förbättra yrkesfiskets förutsättningar och underlätta för jägare att jaga på allmänt vatten. Vidare införs det i offentlighets- och sekretesslagen en ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifter som kan avslöja en enskilds identitet i ärenden om jakt på stora rovdjur och om ersättning för skada orsakad av stora rovdjur. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör. Lagändringarna innebär bland annat följande: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Föreskrifter om förbud mot användning och innehav av vissa läkemedel för djur
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som ska göra det möjligt att genomföra ett EU-direktiv på ett tydligare och mer heltäckande sätt. EU-direktivet handlar om ett förbud mot att ge läkemedel med vissa ämnen till livsmedelsproducerande djur. Det handlar exempelvis om ämnen som har hormonell verkan och andra ämnen som kan lämna hälsofarliga restsubstanser i djuren. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om begränsningar av eller förbud mot att använda eller inneha dessa ämnen. Föreskrifterna ska gälla djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård och vara nödvändiga för att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest 100 000 liter vin 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider) 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin) 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit). År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Beredskapslager i livsmedelskedjan
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet. Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager: Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager. Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med. De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten. Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter. Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
En starkare fondmarknad
Regeringen vill stärka konkurrens- och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Sverige är ett av de länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där fondsparande är som vanligast. Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Några av de mest centrala förslagen är följande: Möjligheten att låta fondandelar på en handelsplats utökas. Reglerna för inlösen av andelar i en värdepappersfond ska bli mer flexibla. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan
Regeringen föreslår att det ska införas en upplysningsbestämmelse i skollagen. Bestämmelsen ska klargöra att regeringen, med stöd av restkompetensen, kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När den tioåriga grundskolan införs läsåret 2028/29 förskjuts befintliga årskurser uppåt ett år. Det innebär att befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan behöver ändras för att överensstämma med de nya årskurserna. Förslaget innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon. Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige. Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete
Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av den så kallade riksnormen en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen. Förslaget innebär också bland annat att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet. Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra. Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem. Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Kommunerna ska få förbättrade förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott. Lagändringarna innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter som rör beslut om ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person som Utbetalningsmyndigheten behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetalningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och medicinska underlag. Lagändringarna kommer träda i kraft i två steg. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten.
Beslutades
26 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Lag om hyrköp av bostad
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
2 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande: Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst. Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt. En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Nya regler för att främja central clearing av OTC-derivat i EU
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behöver göras på grund av ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och EU:s direktiv om värdepappersfonder. Lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska besluta att ta ut en särskild avgift (en form av sanktionsavgift) vid överträdelser av EU-förordningen i fler fall än i dag. Det införs även en bestämmelse om överföring av sekretess från vissa andra myndigheter till regeringen med anledning av en ny bestämmelse om informationsdelning i krissituationer i EU-förordningen. Begränsningen av en värdepappersfonds tillåtna exponering mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument ska gälla alla derivatinstrument som inte har överlämnats för clearing hos en central motpart och inte bara OTC-derivat. De nya reglerna börjar gälla den 25 juni 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
25 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
En ny lag om riksdagens medalj
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa en ny lag om riksdagens medalj. Regelverket kring riksdagens medalj innebär att talmannen får besluta att dela ut medaljer till bland annat ledamöter som lämnar riksdagen. En ledamot som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd kan få riksdagens medalj i åttonde storleken. Medan en ledamot som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd får riksdagens medalj i tolfte storleken. Dessutom får en medalj i tolfte storleken ges om ledamoten tjänstgjort i minst sex år i följd och under denna tid i minst fyra år varit gruppledare, utskottsordförande, talman eller vice talman. Beslutet innebär att den lag som i dag finns om riksdagens medalj ersätts med en ny lag. En ersättare som tjänstgjort som ledamot ska kunna tilldelas medalj av talmannen på samma villkor som ordinarie ledamöter. En ersättare har i praktiken samma uppgifter som en ordinarie ledamot. Dessutom ska det som gäller för en ledamot som varit ordförande i ett utskott även gälla för en ledamot som varit ordförande i EU-nämnden. De nya reglerna börjar gälla den 15 juni 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
15 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld. Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet. Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas. Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning. Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap
Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen. Regeringens förslag innebär bland annat att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Nordisk verkställighet i brottmål
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Nya regler om aktier på MTF-plattformar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att den som driver en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) inte får neka ett bolag att ta upp aktier till handel på plattformen för att bolaget har aktier med olika röstvärden. En MTF-plattform är ett handelssystem där deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument. Lagändringarna genomför EU-direktivet om aktier med olika röstvärden. Direktivet syftar till att göra det mer attraktivt för små och medelstora bolag att ta upp aktier till handel på en MTF-plattform och därigenom förbättra bolagens förutsättningar att anskaffa riskkapital. Lagändringarna ska börja gälla den 5 december 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda
Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
En mer flexibel hyresmarknad
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning. Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner. Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen. Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar
Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Kvalificering till socialförsäkringen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag. I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid. Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Författningsändringar med anledning av övertagande av uppgift inom eurovinjettsamarbetet
Sverige är anslutet till det så kallade eurovinjettsamarbetet, ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på vissa lagändringar som bör göras med anledning av att Skatteverket har tagit över de uppgifter som tidigare hanterats av skattemyndigheten i Nederländerna. Det gäller bland annat att beräkningsreglerna för återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska anpassas till de regler som gäller för resten av eurovinjettsamarbetet, men även att överklagandeförbudet i fråga om återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska tas bort. De nya reglerna börjar gälla den 2 augusti 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
2 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Explosiva varor – förbättrade möjligheter till kontroll
Kontrollen av explosiva och brandfarliga varor ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att motverka sprängdåden i samhället och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor föreslår regeringen flera åtgärder. En tillståndspliktig verksamhet ska snarast anmäla till tillståndsmyndigheten om personer som deltagit i eller haft inflytande över verksamheten slutat. Polismyndigheten ska kunna överklaga ett beslut om tillstånd till brandfarliga och explosiva varor samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare i verksamhet med explosiva varor. Därutöver föreslår regeringen att Försvarets radioanstalt och tillsynsmyndigheterna enligt cybersäkerhetslagen ska kunna utbyta information utan hinder av sekretessen i det internationella samarbetet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Det skatterättsliga företrädaransvaret – nya regler om befrielse och rådrum
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet. Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift. Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
30 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv. Förslagen innebär bland annat följande: Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag. De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs. Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket. Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Framtidens yrkeshögskola
Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I dag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar. I dag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart. Reglerna om att en utbildning inom yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper börjar gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
1 april 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Frihetsberövande påföljder för barn och unga
För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning
Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
6 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Förbättrat genomförande av UTP-direktivets förbud mot sena annulleringar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna. Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt. Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026.
Beslutades
29 april 2026
Preliminärt datum
1 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
29 april 2026
Preliminärt datum
6 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.
Beslutades
29 april 2026
Preliminärt datum
11 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap
Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.
Beslutades
29 april 2026
Preliminärt datum
1 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.
Beslutades
29 april 2026
Preliminärt datum
29 maj 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning
Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas. Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas. Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning. Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning. Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.
Beslutades
22 april 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett register för alla bostadsrätter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter. I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe. Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer. De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
22 april 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan
Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi. Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett ställföreträdarskap att lita på
Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet. De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Beslutades
22 april 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Tillgänglighetskrav för vissa medier
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval. Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
22 april 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Ett språkkrav inom äldreomsorgen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
1 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom
Regeringen vill att överlåtelser av fastigheter ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen. Förslaget innebär att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste denne samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Förslaget innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt genom fastighetsbildning omfattas av förslaget. Syftet är att minska risken för att fastigheter förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
1 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän
EU:s nya penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Regeringen föreslår dock att vissa artiklar i direktivet ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De delar av direktivet som ska genomföras tidigare gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bland annat resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes. Lagändringarna innebär bland annat att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse. En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 mars 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
25 mars 2026
Preliminärt datum
1 maj 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter och naturvård
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter. Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket. Tullverket ska också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026. Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, framför allt med hänvisning till redan vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om invasiva främmande arter, områdesskydd, artskydd, sanering och strandskydd.
Beslutades
19 mars 2026
Preliminärt datum
1 maj 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
En ny lag om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s förordning om EU-gödselprodukter samlas i en ny lag. Förslaget innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska få besluta om de åtgärder som behövs för att EU:s förordning ska följas. Ett sådant beslut kan förenas med vite. Vid överträdelser kan myndigheten också besluta om sanktionsavgifter. Bestämmelserna i förordningen gäller för sådana produkter som tillhandahålls på den inre marknaden med en CE-märkning, under beteckningen EU-gödselprodukt. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2026.
Beslutades
18 mars 2026
Preliminärt datum
1 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Nya regler för arbetskraftsinvandring
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutades
18 mars 2026
Preliminärt datum
1 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna syftar till att stärka konsumentskyddet vid distansavtal när det gäller finansiella tjänster och instrument. Förslagen innebär bland annat att reglerna om ångerrätt och information anpassas till dagens digitala landskap. Det införs ett skydd mot vilseledande utformning av webbplatser och applikationer och en rätt till förklaringar som kan hjälpa konsumenten att förstå om en finansiell tjänst passar hans eller hennes behov. Dessutom införs en funktion för att konsumenten enkelt ska kunna utöva ångerrätten vid distansavtal om finansiella tjänster och instrument samt andra varor och tjänster. Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om ändringar i konsumenträttighetsdirektivet. Lagändringarna börjar gälla den 19 juni 2026.
Beslutades
11 mars 2026
Preliminärt datum
19 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen som syftar till att säkerställa att balansen i markägandet mellan juridiska och fysiska personer även i fortsättningen kan upprätthållas. De beslutade ändringarna innebär att kravet på förvärvstillstånd utvidgas till att omfatta juridiska personers förvärv av lantbruksegendom, dels till följd av förordnanden i testamenten och dels från Allmänna arvsfonden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
11 mars 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Elektronisk inlämning av bouppteckningar
Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten. Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
11 mars 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Utveckling av makrotillsynsområdet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden. Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar. Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Beslutades
4 mars 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten samt införande av en ny tredskodomssanktion
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten. Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
Beslutades
4 mars 2026
Preliminärt datum
1 maj 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området. EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd. Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.
Beslutades
4 mars 2026
Preliminärt datum
2 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden
EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna. Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Beslutades
4 mars 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett förbättrat resegarantisystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen. Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek. En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt). Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Kontroller av kontanta medel vid den inre gränsen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen. Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer. Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas. Lagändringarna innebär bland annat följande: Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel. Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras. Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen. De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi. Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Nästa steg för en god och nära vård
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt livsmedelspolitik
Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar. Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Vissa sekretessfrågor som avser vapentransaktioner och Schengens informationssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen. Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna. Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem. Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
6 juni 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur
Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra. Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.
Beslutades
4 februari 2026
Preliminärt datum
12 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Åtgärder mot körkortsturism
Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort. Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige. Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.
Beslutades
4 februari 2026
Preliminärt datum
1 maj 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Utökade registerkontroller vid anställning i kommun
Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Beslutades
28 januari 2026
Preliminärt datum
1 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Anpassningar till EU:s nya byggproduktförordning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Beslutades
28 januari 2026
Preliminärt datum
1 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Beslutades
28 januari 2026
Preliminärt datum
1 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Kustbevakningens sjöövervakning
Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Beslutades
28 januari 2026
Preliminärt datum
1 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering. Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutades
28 januari 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor
Det ska bli enklare att hantera skattefritt flyg- och fartygsbränsle för att underlätta samarbetet mellan statliga myndigheter och underlätta myndigheternas hjälp till civilsamhället vid räddningsinsatser och krissituationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller också vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning av skatt för väpnade styrkor som tillhör andra stater som är parter i Nato, och vissa förtydliganden i förfarandereglerna inom punktskatteområdet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Beslutades
14 januari 2026
Preliminärt datum
1 april 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Straffansvar för olovlig finansiell verksamhet
Olovlig finansiell verksamhet ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2026.
Beslutades
14 januari 2026
Preliminärt datum
1 mars 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
16 december 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.
Beslutades
10 december 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
10 december 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Ytterligare en avdelning i Lagrådet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem. Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte. Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026. Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan. Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026.
Beslutades
10 december 2025
Preliminärt datum
9 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken. Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026.
Beslutades
10 december 2025
Preliminärt datum
15 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Skärpta regler för villkorlig frigivning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
3 december 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
3 december 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt. Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
Beslutades
3 december 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutades
3 december 2025
Preliminärt datum
31 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Stärkt konstitutionell beredskap
Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Regeringens förslag innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
3 december 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas. Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget. Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person. En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
Beslutades
26 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Statens budget 2026 - Rambeslutet
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Beslutades
26 november 2025
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen. Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
26 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om automatiskt informationsutbyte i fråga om kryptotillgångar. Avtalets sluts mellan myndigheter i flera olika länder. Förslaget innehåller också ett tilläggsavtal om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Avtalen behövs för att nå upp till de krav som ställs i bland annat EU:s regelverk kallat DAC 8 och OECD:s regelverk kallat CARF. Förslaget innebär att reglerna om rapportering av kryptotillgångar och ett utbyte av dessa uppgifter genomförs på ett enhetligt sätt i svensk rätt. Riksdagen sa även ja till en rad lagändringar som är nödvändiga för att förslaget om rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar ska kunna genomföras samt till regeringens två nya lagförslag. Det ena handlar om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar och det andra om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
26 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd
Lagstiftningen när det gäller vissa skatte- och avgiftsnedsättningar behöver ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå om statsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. En av förändringarna rör det så kallade växa-stödet till små företag. Med de nya reglerna får berörda företag statsstöd genom återbetalning av arbetsgivaravgiften i stället för att betala in en lägre arbetsgivaravgift. Förändringar rör även företag i vissa glest befolkade områden, så kallade stödområden, som kan ha rätt till avdrag från socialavgifter. Denna typ av regionala avdrag utvidgas till att även gälla sektorerna jordbruk, fiske och vattenbruk, medan andra verksamhetsgrenar som till exempel stål, kol och transport, inte längre omfattas. Eftersom Skatteverket bland annat ska kontrollera och registrera beviljat stöd i ett register föreslås även att företag och personer som berörs ska lämna in fler uppgifter än i dag till Skatteverket. Den nya lagen och lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
26 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Regelverket för framtidens el- och gasnät
Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen. Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.
Beslutades
26 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Straff för överträdelser av EU:s nya förordningar om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar, som ska komplettera EU:s nya förordningar om fluorerande växthusgaser och ozonbrytande ämnen. Regeringen föreslår att de befintliga straffbestämmelserna ska anpassas till de nya EU-förordningarna som bland annat utökas till att omfatta flera former av utsläpp av f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. Fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen finns i flera produkter och utrustningar, bland annat i kylsystem, värmepumpar och skumplast. Syftet med EU-förordningarna är att bidra till att uppnå klimatneutralitet inom unionen senast 2050 och att säkerställa återhämtningen av det stratosfäriska ozonskiktet. De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
26 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vissa företag blir skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport först om två år. Kravet på att hållbarhetsrapportera skjuts upp för att vissa delar av de nya reglerna för rapporteringen ska förenklas och bli mer praktiskt genomförbara. Genom att kravet pausas får dessa företag mer tid att förbereda sig. Kravet om hållbarhetsrapportering grundar sig i ett EU-direktiv och innebär att företag är skyldiga att rapportera om sin inverkan på exempelvis miljö, personal och mänskliga rättigheter. Lagändringarna ska börja gälla den 31 december 2025.
Beslutades
26 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Skola & utbildningLagnummer saknas
Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Förslagen innebär i huvudsak följande: Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi. Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag. Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen. Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande sekretessbestämmelse för Natoinformation
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny bestämmelse om sekretess som kompletterar utrikes- och försvarssekretessen. Förslagen innebär bland annat att sekretess ska gälla för uppgifter som utländska organ inom ramen för Natosamarbetet lämnar, om Sveriges möjlighet att delta i samarbetet antas försämras om uppgifterna röjs. Motsvarande sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet lämnar till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet. Syftet med förslagen är att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på att hantera information. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort. Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort. Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att utöka möjligheterna att ge näringsförbud vid organiserad eller systematisk brottslighet. Förslaget innebär att näringsförbud kan meddelas oavsett om personen, vid brottstillfället, bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet. Om det lägsta straffet för brottet är fängelse i sex månader ska näringsförbud meddelas om det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Regeringens förslag innebär även att tiden för hur länge ett näringsförbud gäller höjs från tio år till högst femton år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Hälso- och sjukvårdens beredskap
Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det i större utsträckning ska vara straffbart att missbruka statligt stöd till företag. Förslaget syftar till att förstärka nuvarande regler genom ett nytt samlat regelverk, en subventionsbrottslag, som ska motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt stöd. Bland annat innebär förslaget att ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas. det blir straffbart att använda stödet till annat än vad som avsågs och blev beviljat i ansökan. Den som beslutar om stöd – exempelvis en myndighet eller regioner i viss utsträckning – har också underrättelseskyldighet, det vill säga en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheterna. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten. Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
En förbättrad modell för presumtionshyra
Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror. Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt. Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse. Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag. Förslaget innebär bland annat att Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter. Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan. I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.
Beslutades
12 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Ekonomi & skatterLagnummer saknas
Kompletterande bestämmelser om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera de flexibla reglerna om utbetalning av tjänstepension. Syftet med de kompletterande bestämmelserna är att den nyligen införda möjligheten att pausa utbetalningarna av tjänstepension ska kunna genomföras utan att det blir försämringar för försäkringstagarna. När reglerna ändrades 2025 innebar det både möjligheter att pausa och att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension under de första fem åren. Förslaget innebär att utbetalningar inte behöver ske med samma eller stigande belopp under de första utbetalningsåren om det finns särskilda försäkringstekniska skäl till det. Exempel på sådana skäl kan vara ränteförändringar eller förändringar vad gäller försäkringstagarens levnad och hälsa. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
12 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas. Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om batterier
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en marknadskontrollmyndighet ska få säkerställa kontrollen av batterier på marknaden, samt att bilskrotningsfonden ska avvecklas. Förslaget är en komplettering till EU-förordningen om batterier och innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska ges befogenhet att exempelvis: kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller uppgifter utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter vidta lämpliga åtgärder för att åtgärda brister. Syftet med EU-förordningen är bland annat att förebygga och minska negativ miljöpåverkan från batterier. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
FöretagandeLagnummer saknas
Förbudet mot utvinning av uran tas bort
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället. Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Effektiva sanktioner inom luftfarten
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten. Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt. Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri. Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Arbete & arbetsmarknadLagnummer saknas
Regler om avstängning av statligt anställda
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda. Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande. Bland annat gäller dessa regler för förslaget: Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget. Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden. I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, som är en del i genomförandet av ett EU-direktiv. Intelligenta transportsystem är ett samlingsnamn för olika it-lösningar som exempelvis kan förmedla information om trafikflöden, hastighetsbegränsningar, vägnätets skick, olyckor och väderförhållanden till förare. När direktivet ändrades 2023 innebar det att nya datatyper och tjänster blev möjliga att ta del av via en nationell åtkomstpunkt. Det har fått till följd att fler informationstjänster kan utvecklas till nytta både för väghållare, företag, trafikanter och resenärer. Syftet med direktivet är att vägtransporter ska bli säkrare, effektivare och mer hållbara. Eftersom EU-bestämmelserna är mycket omfattande och detaljerade innebär det att förslaget i huvudsak ska genomföras med föreskrifter snarare än lag. Lagändringarna börjar gälla den 15 december 2025.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
15 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Polisens användning av skjutvapen
Det ska bli tydligare i vilka situationer och under vilka förutsättningar som polisen får använda skjutvapen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen föreslår även tydligare regler för hur ingripanden som innebär att skjutvapen används ska planeras, genomföras och dokumenteras. Förslagen innebär en förenkling och modernisering av nuvarande regelverk. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Försvar & säkerhetLagnummer saknas
Myndigheten för civilt försvar – ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i nio lagar som innebär att hänvisningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätts med hänvisningar till Myndigheten för civilt försvar. Genom namnbytet betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
Beslutades
5 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Skärpt kontroll av styrelsen i besiktningsorgan
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning. Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten. Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
KulturLagnummer saknas
En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
2 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
SjukvårdLagnummer saknas
Åtgärder för en effektiv och patientsäker anslutning till den nationella läkemedelslistan
Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan. För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Brott & rättsväsendeLagnummer saknas
Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten. En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet. Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras. Bland annat föreslår regeringen följande: Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga. Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet. Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
TransportLagnummer saknas
Förenklad in- och uthyrning av skepp
Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp. Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp. De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 februari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
BostäderLagnummer saknas
Ett nytt regelverk för bygglov
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera. Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
Beslutades
22 oktober 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
Beslutades
22 oktober 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Säkerhet och tillgänglighet vid val
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
Beslutades
15 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Familj & socialpolitikLagnummer saknas
Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen
Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det. Förslaget innebär bland annat att det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Beslutades
15 oktober 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
En långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya regler för kommersiell radio. Beslutet innebär att regelverket för tillstånd och villkor för sändning blir detsamma, oavsett om det handlar om analog eller digital radio. Dagens regler, när det gäller tillstånd och reglering, skiljer sig åt beroende på om det är analog eller digital teknik som används för sändningarna. Syftet med lagändringarna är att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet. Den kommersiella radions sändningar ska tillgodose olika intressen och smakriktningar. De nya reglerna börjar gälla den 15 november 2025.
Beslutades
1 oktober 2025
Preliminärt datum
15 november 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Miljö & klimatLagnummer saknas
Verkställbara tvångsmedel mot fartyg inom EU:s utsläppshandelssystem
Myndigheter ska få fler möjligheter att vidta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett fartyg som inte uppfyller sina skyldigheter, till exempel att övervaka sina utsläpp, kan få beslut om avvisning, kvarhållning eller förbud att gå in i svensk hamn. För att myndigheterna ska kunna se till att besluten följs föreslår regeringen att besluten ska få förenas med vite. Regeringen föreslår även att Kustbevakningen och Polismyndigheten ska hjälpa den myndighet som fattat ett beslut om att kvarhålla ett fartyg eller förbjuda ett fartyg att gå in i hamn med de åtgärder som behövs för att verkställa eller förhindra överträdelser av sådana beslut. Förslaget innebär även att en kustbevakningstjänsteman i vissa situationer ska få använda våld. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
1 oktober 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Se Före → Efter
Demokrati & statsskickLagnummer saknas
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.
Beslutades
1 oktober 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Se Före → Efter