Demokrati & statsskick

Ett modernt och demokratiskt statsskick

Motion till riksdagen 2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) Ett modernt och demokratiskt statsskick 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om det svenska statsskicket i syfte att införa republik och tillkännager detta

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken

Motion till riksdagen 2022/23:1214 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Minoritetsspråken 4.1 Starkare grundlagsskydd 4.2 Språk som diskrimineringsgrund 4.3 Tillsyn

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Granskningsbetänkande - del 3

Uppgift saknas

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Skärpt kontroll av lobbyister som verkar gentemot riksdagsledamöter

Motion till riksdagen 2022/23:1552 av Gustaf Lantz och Petter Löberg (båda S) Skärpt kontroll av lobbyister som verkar gentemot riksdagsledamöter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga skärpt kontroll av lobbyister som verkar gentemot riksdagsledamöter, och

Förslag från:

Gustaf Lantz och Petter Löberg (båda S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Skydd för personliga data

Motion till riksdagen 2022/23:1161 av Joakim Järrebring (S) Skydd för personliga data Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn kring hur individen bättre kan skyddas mot oönskad användning av personliga data och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Joakim Järrebring (S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Slöjförbud i den svenska för- och grundskolan

Motion till riksdagen 2022/23:1131 av Richard Jomshof (SD) Slöjförbud i den svenska för- och grundskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot muslimsk slöja i den svenska för- och grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Richard Jomshof (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förstärkt skydd för enskilda individer

Motion till riksdagen 2025/26:2900 av Lars Beckman (M) Förstärkt skydd för enskilda individer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regeringens möjlighet att beakta individers behov av stärkt skydd vid oetiska publiceringar i medier och tillkännager detta för

Förslag från:

Lars Beckman (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 22 § regeringsformen i visst fall (bet. 2025/26:SfU31)

KU bedömer att vissa bestämmelser om förvar och uppsikt av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande (KU45) Konstitutionsutskottet har i en prövning kommit fram till att regeringens lagförslag om uppsikt och förvar i utlänningslagen i vissa delar omfattas av en bestämmelse i regeringsformen om hur fri- och rättigheter kan begränsas. Därmed ska riksdagen ta ställning till om delarna ska läggas vilande i tolv månader. Riksdagen behandlade ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga. Riksdagen har lagt ärendet till handlingarna.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Motion till riksdagen 2025/26:3894 av Muharrem Demirok m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i 2 kap. 7 regeringsformen

Förslag från:

Muharrem Demirok m.fl. (C)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Motion till riksdagen 2025/26:3893 av Jan Riise m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aborträtten inte enbart

Förslag från:

Jan Riise m.fl. (MP)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Motion till riksdagen 2025/26:3895 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att begränsa rätten

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Indraget dubbelt medborgarskap vid brott

Motion till riksdagen 2025/26:2045 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Indraget dubbelt medborgarskap vid brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att dra in det svenska medborgarskapet för personer med dubbelt medborgarskap om de döms för grova brott

Förslag från:

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Svenska medborgarskap beviljade efter 2000

Motion till riksdagen 2025/26:1730 av Boriana Åberg och Jan Ericson (båda M) Svenska medborgarskap beviljade efter 2000 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att granska svenska medborgarskap beviljade efter 2000 och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Boriana Åberg och Jan Ericson (båda M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

En politik för urfolket samer

Motion till riksdagen 2025/26:2787 av Jessica Wetterling m.fl. (V) En politik för urfolket samer Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 2.1 Ratificera ILO 169 2.2 Implementera FN:s urfolksdeklaration 2.3 Nordisk samekonvention 2.4 Renmarkskommittén 2.5 Utvärdera konsultationsordningen

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Rättvist förfarande vid arbetstvister

Motion till riksdagen 2025/26:2808 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Rättvist förfarande vid arbetstvister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fackliga sympatiåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns flera

Förslag från:

Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Införande av en tidsbegränsning vid regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande

Motion till riksdagen 2025/26:2767 av Catarina Deremar (C) Införande av en tidsbegränsning vid regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en tidsbegränsning vid regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande och

Förslag från:

Catarina Deremar (C)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Om transparens och ett lobbyregister

Motion till riksdagen 2025/26:2751 av Mathias Tegnér m.fl. (S) Om transparens och ett lobbyregister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett lobbyregister och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över karensregler

Förslag från:

Mathias Tegnér m.fl. (S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:71 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan

Motion till riksdagen 2025/26:3873 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:71 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med övergångsbestämmelser

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen. Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet. Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt. I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades. Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter. Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner. En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken. Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Rätten till digital post

Motion till riksdagen 2022/23:1012 av Rashid Farivar m.fl. (SD) Rätten till digital post Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara en uttalad rättighet för medborgare och företag att kunna ta emot myndighetspost elektroniskt och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Rashid Farivar m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Lobbyistlagstiftning

Motion till riksdagen 2022/23:1126 av Mattias Vepsä och Lawen Redar (båda S) Lobbyistlagstiftning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en lobbyistlagstiftning och förtydliga lobbyisters roll i det politiska systemet och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Mattias Vepsä och Lawen Redar (båda S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ett tredje juridiskt kön

Motion till riksdagen 2022/23:379 av Anna Wallentheim (S) Ett tredje juridiskt kön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tredje juridiskt kön i svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Från tidig ålder lär vi oss att dela in

Förslag från:

Anna Wallentheim (S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Granskning

Motion till riksdagen 2022/23:1002 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Granskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur statsråd som åsidosatt sin tjänsteplikt effektivare kan utkrävas ansvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Förslag från:

Matheus Enholm m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Grundlag

Motion till riksdagen 2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Grundlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny programskrivning i grundlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reversera sentida grundlagsrevisioners

Förslag från:

Matheus Enholm m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Några parlamentariska frågor

Motion till riksdagen 2022/23:1000 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några parlamentariska frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om politiska vildar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra monarkens

Förslag från:

Matheus Enholm m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Mediefrågor

Motion till riksdagen 2022/23:984 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) Mediefrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att det ska finnas en bredd av mediala aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Förslag från:

Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt. Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Några kommunala frågor

Motion till riksdagen 2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några kommunala frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligare förbud mot otillbörlig

Förslag från:

Matheus Enholm m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Några valfrågor

Motion till riksdagen 2022/23:962 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några valfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om id-kontroller i anslutning till de allmänna valen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella

Förslag från:

Matheus Enholm m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Talartid i fullmäktige enligt kommunallagen

Motion till riksdagen 2022/23:890 av Michael Rubbestad (SD) Talartid i fullmäktige enligt kommunallagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommunallagen ge möjligheten att reglera talartid i kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Granskningsbetänkande del 3

Uppgift saknas

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet. Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande. I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Avskaffade spärrar för personval

Motion till riksdagen 2023/24:505 av Robert Hannah (L) Avskaffade spärrar för personval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spärrarna i personvalet till riksdagen bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Robert Hannah (L)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen. I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt: Betänkanden från SOU-serien departementspromemorior i Ds-serien utkast till lagrådsremisser underlag från en myndighet underlag från EU-kommissionen. En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar. I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand. En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå. Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds. Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2021. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Under 2021 lämnades totalt 79 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om miljöfrågor, transportfrågor och frågor om folkhälsa. Tre av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om EU:s sociala klimatfond, ett förslag om ändringar i EU:s momsdirektiv samt ett förslag om förnybara energikällor. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 054 förslag lämnats till riksdagen. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 79 förslag, vilket är knappt 7 procent av förslagen som lämnats till riksdagen. Tre av de 1 054 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Inget av förslagen som kontrollerades under 2021 ledde dock till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Granskningsbetänkande del 2

Uppgift saknas

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen. Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta. Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år. En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga. Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är remisstiden tidsåtgången för Lagrådet tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen. I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga. Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten. Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över. Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Granskningsbetänkande - del 2

Uppgift saknas

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen. Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats. Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster. Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen. En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser. Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning. Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement. Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån. Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023. En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament. Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt. Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU. Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Förslag från:

Konstitutionsutskottet

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion till riksdagen 2022/23:2205 av Malin Björk m.fl. (C) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt i det så kallade demokratijubileet

Förslag från:

Malin Björk m.fl. (C)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Införande av blåljuspersonalens dag

Motion till riksdagen 2022/23:880 av Michael Rubbestad (SD) Införande av blåljuspersonalens dag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av blåljuspersonalens dag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med blåljuspersonal avses personalen som jobbar

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ansvarsfrihet och anmärkning i kommunallagen

Motion till riksdagen 2022/23:878 av Michael Rubbestad (SD) Ansvarsfrihet och anmärkning i kommunallagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kommunallagens (2017:725) lydelser om ansvarsfrihet och anmärkning och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2022/23:123 En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde

Motion till riksdagen 2022/23:2396 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:123 En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:123. 2 Inledning All offentlig makt i Sverige utgår

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Barns medverkan i statens offentliga utredningar

Motion till riksdagen 2022/23:752 av Nicklas Attefjord och Ulrika Westerlund (båda MP) Barns medverkan i statens offentliga utredningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för barn att medverka i statens offentliga utredningar och tillkännager detta för

Förslag från:

Nicklas Attefjord och Ulrika Westerlund (båda MP)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna

Motion till riksdagen 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny maktutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Märta Stenevi m.fl. (MP)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Fyllnadsval i lagen om proportionellt valsätt

Motion till riksdagen 2022/23:873 av Michael Rubbestad (SD) Fyllnadsval i lagen om proportionellt valsätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra lagen (1992:339) om proportionellt valsätt så att fyllnadsval blir möjligt och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Flickors frihet i Sverige

Motion till riksdagen 2022/23:1095 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) Flickors frihet i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka förutsättningarna för att införa ett slöjförbud i grundskolor och förskolor, och detta tillkännager riksdagen

Förslag från:

Alexandra Anstrell m.fl. (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Återinförande av riksdagens öppnande i Rikssalen

Motion till riksdagen 2022/23:1080 av Camilla Brunsberg (M) Återinförande av riksdagens öppnande i Rikssalen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen bör återinföras och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering

Förslag från:

Camilla Brunsberg (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

En trygg demokrati

Motion till riksdagen 2022/23:1074 av Ann-Sofie Alm (M) En trygg demokrati Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en artikel i regeringsformen som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna

Förslag från:

Ann-Sofie Alm (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Likformig bedömning av personröster

Motion till riksdagen 2022/23:1073 av Ann-Sofie Alm (M) Likformig bedömning av personröster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa likformighet vid länsstyrelsernas bedömning av personröster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Förslag från:

Ann-Sofie Alm (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Sveriges ambassad till Jerusalem

Motion till riksdagen 2022/23:2031 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD) Sveriges ambassad till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges ambassad till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 2018 hölls invigningen av USA:s

Förslag från:

Dennis Dioukarev m.fl. (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Underlättande för svenskar boende i utlandet att rösta

Motion till riksdagen 2022/23:829 av Lars Beckman (M) Underlättande för svenskar boende i utlandet att rösta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för utlandsboende svenskar att rösta och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utlandssvenskar har

Förslag från:

Lars Beckman (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Avskaffande av den allmänna motionstiden

Motion till riksdagen 2022/23:802 av Fredrik Lundh Sammeli (S) Avskaffande av den allmänna motionstiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Förslag från:

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2022/23:97 Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter

Motion till riksdagen 2022/23:2376 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:97 Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:97. 2 Inledning Det offentliga hanterar dagligen mängder

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Återförande av ansvaret för att föreslå ny statsminister för riksdagen till statschefen

Motion till riksdagen 2022/23:799 av Björn Söder (SD) Återförande av ansvaret för att föreslå ny statsminister för riksdagen till statschefen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra regeringsformen så att statschefen åter får ansvaret att föreslå ny statsminister

Förslag från:

Björn Söder (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stärkande av utlandssvenskarnas ställning

Motion till riksdagen 2022/23:45 av Hans Wallmark (M) Stärkande av utlandssvenskarnas ställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en egen valkrets för utlandssvenskarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Förslag från:

Hans Wallmark (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Skilda valdagar

Motion till riksdagen 2022/23:707 av Markus Wiechel (SD) Skilda valdagar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en separation av kommun- och regionval från riksdagsval och tillkännager detta för regeringen. Motivering Demokratin i Sverige är stark. Valdeltagandet

Förslag från:

Markus Wiechel (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stasiarkiv

Motion till riksdagen 2022/23:706 av Markus Wiechel (SD) Stasiarkiv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett offentliggörande av Stasiarkiven för fri och oberoende forskning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nyårsafton 2014 markerade gränsen

Förslag från:

Markus Wiechel (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Reformering av utnämningsmakten

Motion till riksdagen 2022/23:705 av Markus Wiechel (SD) Reformering av utnämningsmakten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en reformering av utnämningsmakten och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige är vi lyckligt lottade då vi ur ett

Förslag från:

Markus Wiechel (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Erkännande av älvdalska som språk

Motion till riksdagen 2022/23:624 av Mathias Bengtsson och Gudrun Brunegård (båda KD) Erkännande av älvdalska som språk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med Europarådets ministerråds rekommendation initiera en oberoende granskning gällande älvdalskans

Förslag från:

Mathias Bengtsson och Gudrun Brunegård (båda KD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förbud mot statligt finansierad lobbning

Motion till riksdagen 2022/23:789 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Förbud mot statligt finansierad lobbning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur ett förbud mot att använda statliga medel för att bedriva lobbning gentemot svenska beslutsfattare

Förslag från:

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

Motion till riksdagen 2022/23:2395 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att balanskravet för kommuner och regioner bör gälla över en konjunkturcykel och

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

Motion till riksdagen 2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en garantimodell för kommunala intäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Ida Karkiainen m.fl. (S)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Grundlagsskydd för gemensam egendom

Motion till riksdagen 2022/23:56 av Jessica Wetterling m.fl. (V) Grundlagsskydd för gemensam egendom 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över frågan om hur ett effektivt grundlagsskydd för gemensam egendom ska utformas

Förslag från:

Jessica Wetterling m.fl. (V)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Politik för det samiska folket

Motion till riksdagen 2022/23:2098 av Amanda Lind m.fl. (MP) Politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samepolitisk färdplan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanningskommissionen

Förslag från:

Amanda Lind m.fl. (MP)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Begravningsavgift

Motion till riksdagen 2022/23:2254 av Fredrik Malm (L) Begravningsavgift Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om begravningsavgiften ska reformeras på så sätt att den görs till en del av det offentligt beslutade skatteuttaget och tillkännager detta

Förslag från:

Fredrik Malm (L)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Synskadade och valsystemet

Motion till riksdagen 2022/23:2234 av Eric Palmqvist (SD) Synskadade och valsystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om synskadade och valsystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika rösträtt.

Förslag från:

Eric Palmqvist (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

En närvarande stat

Motion till riksdagen 2022/23:2279 av Nicklas Attefjord (MP) En närvarande stat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens regionala servicecenter och tillkännager detta för regeringen. Motivering De flesta kommuner har kommunala servicecenter dit medborgarna kan

Förslag från:

Nicklas Attefjord (MP)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Hörselskadade och riksdagen

Motion till riksdagen 2022/23:2227 av Eric Palmqvist (SD) Hörselskadade och riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika

Förslag från:

Eric Palmqvist (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Regelverk för kommunala konkurser

Motion till riksdagen 2022/23:2225 av Eric Palmqvist (SD) Regelverk för kommunala konkurser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utarbeta ett regelverk som reglerar vad som händer då en kommun hamnar på obestånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Förslag från:

Eric Palmqvist (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ändringar i kommunallagen för bättre protokollföring

Motion till riksdagen 2022/23:2246 av Mattias Eriksson Falk (SD) Ändringar i kommunallagen för bättre protokollföring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kommunallagen är grunden för våra kommuners

Förslag från:

Mattias Eriksson Falk (SD)

Utskott:

Konstitutionsutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Indelning i utgiftsområden

Beslut 16 juni 2026

Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag att ändra hur ändamål och verksamheter fördelas inom statens utgiftsområden. Beslut om vilka specifika ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde kommer att fattas i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU42

Ökad insyn i politiska processer

Beslut 16 juni 2026

Beslutet innebär att tre nya lagar eller ändringar i befintliga lagar införs för att öka öppenheten kring partifinansiering, påverkansarbete mot beslutsfattare och partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU39

Uppskov med behandlingen av ett ärende

Beslut 16 juni 2026

Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU44

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Beslut 15 juni 2026

Riksdagen har lagt redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet är avslutat.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU11

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Beslut 15 juni 2026

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, vilket innebär att ärendena är avslutade. Inga nya formella beslut har fattats utöver detta, men Konstitutionsutskottet har uttalat sig om hur regeringen bör hantera och redovisa riksdagens skrivelser och tillkännagivanden framöver.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU21

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.

Beslut 10 juni 2026

Riksdagen avslutade behandlingen av regeringens rapport om kommittéernas verksamhet genom att lägga den till handlingarna. Riksdagen avslog även sju förslag som gällde lagstiftningsprocessen, inklusive genomförande av EU-bestämmelser.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU41

Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus

Beslut 10 juni 2026

Beslutet innebär nya regler för bland annat val av talmän, ekonomiskt stöd till partigrupper, ordningsstörningar och säkerhet i riksdagen. Det innebär också ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och riksdagens ledamöter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU38

Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet

Beslut 10 juni 2026

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om länsstyrelsernas verksamhet. Beslutet innebär att vissa uppgifter som länsstyrelserna gör koncentreras till färre länsstyrelser. Syftet med förändringarna är att verksamheten ska bli mer effektiv, resurserna ska användas bättre och rättssäkerheten ska öka. Verksamheter som kan koncentreras till vissa länsstyrelser är deponering av hyra och arrende enligt jordabalken avveckling av stadgad åborätt och landgille (äldre former av rättigheter att bebo och bruka någon annans mark) individärenden. Det är länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län som verksamheterna ska koncentreras till. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU37

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Beslut 10 juni 2026

Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025. Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats. Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna. De nämnder som redovisat sin verksamhet är: Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner Partibidragsnämnden Riksdagens ansvarsnämnd Riksdagens arvodesnämnd Statsrådsarvodesnämnden Valprövningsnämnden Riksdagens överklagandenämnd

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU40

Riksrevisionens årsredovisning för 2025

Beslut 10 juni 2026

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2025 till riksdagen. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar att revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Precis som 2024 använde Riksrevisionen hela sitt anslag, vilket ses som något positivt. Riksdagen ser också positivt på att antalet granskningsrapporter ökade tydligt under 2025 och noterar att ökningen beror på ett riktat arbete för att göra granskningen mer effektiv. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU17

En ny lag om riksdagens medalj

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa en ny lag om riksdagens medalj. Regelverket kring riksdagens medalj innebär att talmannen får besluta att dela ut medaljer till bland annat ledamöter som lämnar riksdagen. En ledamot som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd kan få riksdagens medalj i åttonde storleken. Medan en ledamot som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd får riksdagens medalj i tolfte storleken. Dessutom får en medalj i tolfte storleken ges om ledamoten tjänstgjort i minst sex år i följd och under denna tid i minst fyra år varit gruppledare, utskottsordförande, talman eller vice talman. Beslutet innebär att den lag som i dag finns om riksdagens medalj ersätts med en ny lag. En ersättare som tjänstgjort som ledamot ska kunna tilldelas medalj av talmannen på samma villkor som ordinarie ledamöter. En ersättare har i praktiken samma uppgifter som en ordinarie ledamot. Dessutom ska det som gäller för en ledamot som varit ordförande i ett utskott även gälla för en ledamot som varit ordförande i EU-nämnden. De nya reglerna börjar gälla den 15 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU43

Bättre förutsättningar för digitala kommunala sammanträden och förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i kommunallagen. Beslutet handlar om fullmäktige- och nämndsammanträden där ledamöter deltar på distans. Nytt är bland annat att reglerna ändras så att ordföranden får en utpekad roll att säkerställa vem som medverkar i sammanträdet. Ordföranden ska också säkerställa att den ledamot som deltar på distans kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Beslutet tas för att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att fatta beslut på distans. Beslutet handlar också om en bättre styrning och uppföljning när kommunala angelägenheter lämnas över till privata utförare. Syftet med regeländringarna är att motverka välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption inom välfärden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU35

En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Beslut 20 maj 2026

Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen. Regeringens förslag innebär bland annat att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU34

Integritet och ny teknik 2020–2024

Beslut 6 maj 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik. I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning. Riksdagen anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU36

Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan

Beslut 22 april 2026

Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU33

Tillgänglighetskrav för vissa medier

Beslut 22 april 2026

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval. Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU32

Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken

Beslut 1 april 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU31

Författningsfrågor

Beslut 1 april 2026

Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU30

Offentlig förvaltning

Beslut 1 april 2026

Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU29

Fri- och rättigheter m.m.

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter. Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten., Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU28

Valfrågor

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU27

Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU26

Vissa sekretessfrågor som avser vapentransaktioner och Schengens informationssystem

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen. Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna. Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem. Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU16

Allmänna helgdagar m.m.

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU25

Kommunala och regionala frågor

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU24

Trossamfund och begravningsfrågor

Beslut 17 februari 2026

Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU23

Minoritetsfrågor

Beslut 17 februari 2026

Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU22

Riksdagens arbetsformer

Beslut 4 februari 2026

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU19

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 21 januari 2026

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU18

Ytterligare en avdelning i Lagrådet

Beslut 10 december 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem. Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte. Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026. Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan. Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU14

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 3 december 2025

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU1

Stärkt konstitutionell beredskap

Beslut 3 december 2025

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Regeringens förslag innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU8

Den årliga revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Beslut 3 december 2025

Det behöver göras en översyn av den årliga revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen att tillsätta en utredning som ser över revisionen. Det finns i dag en viss konstitutionell problematik och otydlighet när det gäller arbetet med den årliga revisionen av Jubileumsfonden. Jubileumsfonden är en fristående stiftelse som främjar och stödjer humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Riksdagen framhåller att det är viktigt att översynen tar hänsyn till de band som finns mellan Jubileumsfonden och riksdagen. Jubileumsfondens styrelse lämnar sin årsredovisning till riksdagen, där den bereds i riksdagens utbildningsutskott. Utgångspunkten i översynen är att de band som finns mellan riksdagen och Jubileumsfonden ska vara kvar.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU15

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam

Beslut 19 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag. Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen. Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU13

Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande sekretessbestämmelse för Natoinformation

Beslut 19 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny bestämmelse om sekretess som kompletterar utrikes- och försvarssekretessen. Förslagen innebär bland annat att sekretess ska gälla för uppgifter som utländska organ inom ramen för Natosamarbetet lämnar, om Sveriges möjlighet att delta i samarbetet antas försämras om uppgifterna röjs. Motsvarande sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet lämnar till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet. Syftet med förslagen är att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på att hantera information. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU9

Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning

Beslut 12 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag. Förslaget innebär bland annat att Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter. Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan. I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU12

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU6

Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet. Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU7

Säkerhet och tillgänglighet vid val

Beslut 15 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU4

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende

Beslut 1 oktober 2025

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU2

En långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet

Beslut 1 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya regler för kommersiell radio. Beslutet innebär att regelverket för tillstånd och villkor för sändning blir detsamma, oavsett om det handlar om analog eller digital radio. Dagens regler, när det gäller tillstånd och reglering, skiljer sig åt beroende på om det är analog eller digital teknik som används för sändningarna. Syftet med lagändringarna är att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet. Den kommersiella radions sändningar ska tillgodose olika intressen och smakriktningar. De nya reglerna börjar gälla den 15 november 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:KU3

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Beslut 17 juni 2025

Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag. I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU21

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Beslut 17 juni 2025

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård. Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande. Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU11

Indelning i utgiftsområden

Beslut 17 juni 2025

I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU22

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Beslut 11 juni 2025

Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2024. Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats. Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna. De nämnder som redovisat sin verksamhet är: Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner Partibidragsnämnden Riksdagens ansvarsnämnd Riksdagens arvodesnämnd Statsrådsarvodesnämnden Valprövningsnämnden Riksdagens överklagandenämnd

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU29

Riksrevisionens årsredovisning för 2024

Beslut 11 juni 2025

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU17

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2024 m.m.

Beslut 11 juni 2025

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut. Under 2024 tillsattes 65 kommittéer, vilket är 26 färre än under 2023. Under 2024 avslutades 84 kommittéer, vilket är åtta fler än året innan. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2024 nästan 600 miljoner kronor. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Riksdagen sa också nej till 11 förslag som handlar om lagstiftningsprocessen från de allmänna motionstiderna 2023 och 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU18

Minoritetsfrågor

Beslut 7 maj 2025

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU28

Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner

Beslut 7 maj 2025

Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU19

Författningsfrågor

Beslut 7 maj 2025

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän. Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service. Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU16

Kommunala och regionala frågor

Beslut 9 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om kommunal samverkan och kompetens, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunalt partistöd. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU26

Fri- och rättigheter

Beslut 9 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU25

Offentlig förvaltning

Beslut 9 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU23

Trossamfund och begravningsfrågor

Beslut 26 mars 2025

Riksdagen sa nej till nio förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU27

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 26 mars 2025

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor. Förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om personuppgifter och digitala söktjänster, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen gäller.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU24

Ett nytt rättsmedel i dataskyddslagen och brottsdatalagen

Beslut 26 mars 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för att motverka utebliven eller långsam handläggning av vissa klagomålsärenden hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). I EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och i dataskyddsdirektivet anges att det ska finnas en eller flera myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för att övervaka hur förordningen respektive direktivet tillämpas. I Sverige har IMY utsetts att vara sådan tillsynsmyndighet. Enligt dataskyddsregelverket ska den som anser att behandlingen av personuppgifter som gäller honom eller henne strider mot förordningen ha rätt att lämna in klagomål till tillsynsmyndigheten. Nya regler ska motverka att handläggningen hos IMY uteblir eller går för långsamt när en person lämnat in ett klagomål till IMY om behandling av personuppgifter. Enligt de nya reglerna ska en person som lämnat klagomål ha rätt att begära ett besked från IMY efter tre månader. IMY har då två veckor på sig att svara, och i svaret ska det framgå om IMY kommer att genomföra tillsyn eller inte. IMY:s beslut ska kunna överklagas.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU12

Valfrågor

Beslut 26 februari 2025

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster. Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU13

2024 års rapport om rättsstatsprincipen

Beslut 26 februari 2025

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer. Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten. Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen. Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU6

Enhetliga sekretessbestämmelser i Statens haverikommissions verksamhet

Beslut 26 februari 2025

Sekretessbestämmelserna för Statens haverikommission ska ändras och göras mer enhetliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När haverikommissionen undersöker en olycka gäller sekretess för de uppgifter som inhämtas. I dag skiljer sig sekretessreglerna åt beroende på vilken typ av olycka som undersöks – exempelvis om det är en flygolycka eller sjöolycka. Enligt regeringens förslag ska bestämmelserna framöver vara desamma för alla olyckstyper. I bestämmelserna görs skillnad på om uppgifterna gäller haverikommissionens verksamhet eller om de gäller enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Starkare sekretess ska gälla för uppgifter om enskilda förhållanden. Sekretesstiden blir 50 år för uppgifter om enskilda och 40 år för uppgifter om haverikommissionens verksamhet. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU15

Sekretess i Justitiekanslerns verksamhet med att bevaka statens rätt i internationella skiljeförfaranden

Beslut 26 februari 2025

Vid internationella skiljeförfaranden har Justitiekanslern, JK, i uppdrag att bevaka svenska statens rätt i förhandlingarna. Det kan till exempel handla om anspråk som framställs mot Sverige med grund i investeringsskyddsavtal. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att sekretess ska gälla i Justitiekanslerns verksamhet om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i skiljeförfaranden försämras om uppgiften röjs. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU9

Sekretess vid val till Sametinget

Beslut 26 februari 2025

Sekretesskyddet för hur en väljare röstat vid val till Sametinget ska motsvara det som gäller vid val till exempelvis riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka valhemligheten vid val till Sametinget. Sekretessreglerna för personer som röstar med bud i val till Sametinget blir de samma som reglerna som gäller vid exempelvis val till riksdagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU4

Riksdagens arbetsformer

Beslut 13 februari 2025

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU14

Allmänna helgdagar m.m.

Beslut 22 januari 2025

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU8

Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut 22 januari 2025

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU7

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 4 december 2024

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU1

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

Beslut 6 november 2024

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Mediemyndigheten får ansvar över utgivningsbevis för periodiska skrifter. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2025. Periodiska tidskrifter är skrifter, exempelvis tidningar, som enligt en bestämd plan utkommer flera gånger per år med samma titel. Förslaget innebär att Mediemyndigheten framöver kommer att hantera frågor om utgivningsbevis för sådana skrifter. Myndigheten kommer också ta emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare samt föra register över skrifterna. Ansvaret har tidigare legat hos Patent- och registreringsverket.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU3

Tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen – en möjlighet för de högsta domstolarna att begära rådgivande yttrande från Europadomstolen

Beslut 6 november 2024

De högsta domstolarna i Sverige ska kunna begära rådgivande yttranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Det är innebörden i ett förslag från regeringen som riksdagen sa ja till. De domstolar som berörs är Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Arbetsdomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen samt Svea hovrätt i hyresmål. Förändringen genomförs genom att riksdagen godkänner ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen, samt beslutar om två lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:KU2

Tydligare regler för val till Sametinget

Beslut 12 juni 2024

Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget. Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen. Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU24

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2023

Beslut 12 juni 2024

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut. Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU23

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Beslut 12 juni 2024

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas. Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område. KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade. KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU21

Riksrevisionens årsredovisning för 2023

Beslut 12 juni 2024

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU17

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder, m.m.

Beslut 12 juni 2024

Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd. Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU26

En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Beslut 22 maj 2024

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning. Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU27

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Beslut 22 maj 2024

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU22

Minoritetsfrågor

Beslut 15 maj 2024

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU18

Valfrågor

Beslut 15 maj 2024

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring. Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU12

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Beslut 15 maj 2024

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet. JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna. Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv. Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU11

Riksdagens arbetsformer

Beslut 18 april 2024

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU14

Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet

Beslut 17 april 2024

Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU7

Författningsfrågor

Beslut 3 april 2024

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU16

Fri- och rättigheter

Beslut 3 april 2024

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU13

Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten

Beslut 20 mars 2024

Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU19

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 20 mars 2024

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU9

Kommunala och regionala frågor

Beslut 14 mars 2024

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU15

Offentlig förvaltning

Beslut 7 mars 2024

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU8

Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten

Beslut 7 mars 2024

Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet. Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU6

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 6 december 2023

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet. Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU1

Ett hållbart mediestöd för hela landet

Beslut 15 november 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU3

Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

Beslut 25 oktober 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU2

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av dataskyddsförordningen

Beslut 4 oktober 2023

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem. Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar. Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:KU4

En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde

Beslut 21 juni 2023

Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU41

Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna. Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas. Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas. Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper. Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över. Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad. Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU40

Översyn av JO-ämbetet

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU32

Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi

Beslut 14 juni 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren. I dag finns 135 servicekontor där privatpersoner, företagare och bolag kan få service av enklare karaktär från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Statens servicecenter är numera huvudman för servicekontoren. Riksrevisionen har granskat hur effektiv den nya sammanhållna organisationen är. Riksdagen delar i huvudsak regeringens bedömningar och förslag på åtgärder som den redovisar i skrivelsen. Men riksdagen vill betona att när nya servicekontor ska etableras ska inte enbart aspekter på effektivitet och kostnader beaktas. Exempelvis kan det finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som ligger långt ifrån statlig service. Riksdagen tycker att det är viktigt att det görs en politisk bedömning av etableringar och frågan bör därför inte överlämnas helt till Statens servicecenter för beslut. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU36

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Beslut 14 juni 2023

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2022. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positiv på hur redogörelserna är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU ser också positivt på hur riksdagsstyrelsens redogörelse är utformad. Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller tillkännagivande inom de övriga utskottens områden hänvisar KU till respektive utskotts yttrande över regeringens skrivelse. KU påminner återigen om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Samtidigt konstaterar KU att de äldsta tillkännagivandena som ännu inte har slutbehandlats beslutades om för mer än elva år sedan. Detta anser utskottet inte vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade. Riksdagen la regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU21

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Beslut 14 juni 2023

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2022 till riksdagen. Riksdagen har behandlat redogörelserna och beslutade att lägga dem till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp. De åtta nämnderna är: Riksdagens ansvarsnämnd Statsrådsarvodesnämnden Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn Partibidragsnämnden Valprövningsnämnden Riksdagens överklagandenämnd Nämnden för prövning av stadsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner Riksdagens arvodesnämnd.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU39

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2022, m.m.

Beslut 14 juni 2023

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Redovisningen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, status i arbetet, kostnader för kommittéarbetet och könsfördelningen i utredningarna. Riksdagen avlutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till åtta förslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om teknikneutral och digitaliseringsanpassad lagstiftning, konsekvensanalyser i fråga om effekter på brottsbekämpningen och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU38

Ett effektivare förfarande för att fastställa och fördela begravningsavgiften till Svenska kyrkan

Beslut 14 juni 2023

Regeringen har föreslagit ändringar som rör begravningsavgiften. Syftet med förslaget är att förenkla och effektivisera det sätt som avgiften fastställs och fördelas på. Bland annat ska begravningsavgiften fördelas mellan huvudmännen på ett sätt som Kammarkollegiet fastställer varje år. Förslaget påverkar två lagar som föreslås träda i kraft 1 september 2023. Vad gäller ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. tillämpas den i fråga om begravningsavgifter och förskott som betalas ut från och med den 1 januari 2024. Vad gäller ändringar i begravningslagen tillämpas den första gången i samband med att avgiftssatsen för 2024 fastställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU37

Indelning i utgiftsområden

Beslut 14 juni 2023

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar dels av fördelningen av verksamheter inom utgiftsområden och dels av namn på utgiftsområdena. Förslagen innebär att Statens medieråds samtliga uppgifter flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utvecklingen inom mediaområdet har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mera komplexa och sammanflätade. Genom en samlad mediemyndighet skapas förutsättningar bland annat för ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys. Utgiftsområde 13 ändrar namn till Integration och jämställdhet från Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur från Allmän miljö- och naturvård.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU33

Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter

Beslut 31 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU35

Riksrevisionens årsredovisning för 2022

Beslut 31 maj 2023

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut. Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU17

Minoritetsfrågor

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU28

Fri- och rättigheter m.m.

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten , juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredning ar ska tillsättas .

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU26

Valfrågor

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat. Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU23

Innehållsvillkor för public service på internet

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i radio- och tv-lagen. Lagändringarna innebär att regeringen kan besluta om villkor för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av public service-företagen genom tråd. Villkoren gäller för opartiskhet och saklighet, genmälen och rättelser samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU34

Författningsfrågor

Beslut 26 april 2023

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU30

Offentlig förvaltning

Beslut 26 april 2023

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd. Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU24

Riksdagens arbetsformer m.m.

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU18

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU27

Kommunala och regionala frågor

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om bland annat kommunsammanslagningar, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, kommunala folkomröstningar och pensionärsråd. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU29

Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området. Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU25

Allmänna helgdagar m.m.

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat handlar förslagen om allmänna helgdagar, minnesdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status och utmärkelser för utlandssvenskar.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU19

2022 års rapport om rättsstatsprincipen

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring. Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU. Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan. Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU31

Trossamfund och begravningsfrågor

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om trossamfund och begravningsfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om begravningsavgiften, begravningsverksamhet och delning av aska vid gravsättning. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU22

Absolut sekretess hos domstol i mål och ärenden enligt konkurrenslagen för uppgifter i vissa handlingar

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla hos domstol för uppgifter i vissa handlingar, i mål och ärenden enligt konkurrenslagen. Lagändringen är en del i genomförandet av ett EU-direktiv, som ska ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjlighet att bättre kontrollera att konkurrensreglerna följs, och säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringen ska börja gälla 1 maj 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU15

Ändring i bestämmelser om avgifter för årlig revision

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa ja till Riksrevisionens förslag som innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för den revision, alltså granskning, av årsredovisningar och delårsrapporter som de utför med stöd av lag. Exempel på sådana årsredovisningar är de som görs för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Därmed ska avgifter fortsättningsvis enbart tas ut för den granskning som Riksrevisionen får utföra av vissa aktiebolag och stiftelser. Lagändringen börjar gälla den 31 december 2023 och tillämpas första gången för revisioner som avser räkenskapsåret 2024

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:KU14