Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025
Ingen fullständig kontroll är klar ännu. Inga uppgifter visas som verifierade.
- Beteckning
- 2025/26:FiU49
- Ärendetyp
- Betänkande (utskottets förslag)
- Ansvarigt utskott
- Finansutskottet
- Viktigt datum
- Beslut 16 juni 2026
Kortfattat
Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet. Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder. Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Automatiskt sammanfattad från officiella dokument – inte riksdagens egen text
Förklarat på 30 sekunder
- Riksdagen har utvärderat hur regeringen styr och hur Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden.
- Målet för statsskuldsförvaltningen är att hålla kostnaden låg och ta hänsyn till risken.
- Riksdagen anser att styrningen och förvaltningen i huvudsak följt detta mål.
- Statsskulden minskade från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025.
- Kostnaden för statsskulden steg kraftigt 2022 men sjönk något senare.
- Risken i förvaltningen bedömdes vara låg.
- Likviditetsproblemen på statspappersmarknaden verkar ha minskat under perioden.
- Riksdagen har avslutat ärendet.
Förklara enklare
Automatiskt sammanfattad från officiella dokument – inte riksdagens egen text
Det viktigaste i punktform.
- Riksdagen har utvärderat hur regeringen styr och hur Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden.
- Målet för statsskuldsförvaltningen är att hålla kostnaden låg och ta hänsyn till risken.
- Riksdagen anser att styrningen och förvaltningen i huvudsak följt detta mål.
- Statsskulden minskade från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025.
- Kostnaden för statsskulden steg kraftigt 2022 men sjönk något senare.
- Risken i förvaltningen bedömdes vara låg.
- Likviditetsproblemen på statspappersmarknaden verkar ha minskat under perioden.
- Riksdagen har avslutat ärendet.
Källkopplingen till just den här automatiska sammanfattningen saknas eller behöver granskas. Ärendets officiella dokument listas under Källor, men de anges inte som underlag för den här texten.
Vad beslutade riksdagen?
Beslut enligt riksdagens beslutsinformation (kan ha fattats genom acklamation) · 16 juni 2026
Beslut fattat – utfallet är inte entydigt i officiell text
Riksdagsinfo gissar inte utfallet. Läs den officiella beslutstexten nedan och det officiella dokumentet för exakt utfall.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet. Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder. Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Så röstade riksdagen
Ingen votering finns registrerad
Beslutet finns i riksdagens beslutsinformation men saknar voteringsdata. Det kan betyda att beslutet fattades genom acklamation.
Hela ärendets väg
Endast steg som finns registrerade i riksdagens officiella data visas. Steg som saknas i datan visas inte.
Utskottets behandling: Finansutskottet
Klart
Ansvarigt utskott enligt riksdagens ärendeuppgifter.
Debatt i kammaren
Klart · 15 juni 2026
Debatt enligt riksdagens officiella kalenderuppgifter.
Vem föreslår detta?
Finansutskottet
Uppgift saknas
Relaterade dokument
Originalkällor
Originalkällor
Källa: Sveriges riksdag (öppna data). Länkarna går till riksdagens officiella dokument.
- FiU49 – Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025Sveriges riksdag · HD01FiU49
- Dokumentstatus FiU49Sveriges riksdag · HD01FiU49
- Senast uppdaterad hos källan:
- 17 juni 2026 kl. 02:34
- Hämtad till Riksdagsinfo:
- 15 augusti 2026 kl. 11:56
- Verifierad mot källan:
- Uppgift saknas
- Senast kontrollerad:
- Uppgift saknas
Källa: Sveriges riksdag (öppna data) · hämtad 15 augusti 2026 kl. 11:56.
