Brott & rättsväsende

Kriminalisering av oskuldsoperationer och stävja hederskultur

Motion till riksdagen 2022/23:1989 av Johanna Rantsi (M) Kriminalisering av oskuldsoperationer och stävja hederskultur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalisering av oskuldsoperationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Förslag från:

Johanna Rantsi (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Vargfrågor

Motion till riksdagen 2022/23:1144 av Per Söderlund (SD) Vargfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka djurrättsterrorism och tillkännager detta för regeringen. Motivering Proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik antogs av riksdagen 2013. Sen

Förslag från:

Per Söderlund (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Nationell djurskyddspolis

Motion till riksdagen 2022/23:1129 av Richard Jomshof (SD) Nationell djurskyddspolis Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta en nationell djurskyddspolis och tillkännager detta för regeringen. Motivering De flesta svenskar upprörs när

Förslag från:

Richard Jomshof (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förstärkning av barns rättsskydd mot olika former av sexuellt utnyttjande

Motion till riksdagen 2022/23:1117 av Gudrun Brunegård (KD) Förstärkning av barns rättsskydd mot olika former av sexuellt utnyttjande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet bör avskaffas och tillkännager detta för

Förslag från:

Gudrun Brunegård (KD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Eftersupning

Motion till riksdagen 2022/23:1111 av Hans Eklind (KD) Eftersupning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera ett förbud mot s.k. eftersupning i trafikbrottslagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om du idag kör på en bil på en parkering så

Förslag från:

Hans Eklind (KD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott

Regeringens proposition 2025/26:49 Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse Prop. och stämpling till brott 2025/26:49 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 november 2025 Ebba Busch Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Den organiserade

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Justitiedepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Nationell djurskyddspolis

Motion till riksdagen 2025/26:2846 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) Nationell djurskyddspolis Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en nationell djurskyddspolis och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Förslag från:

Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor

Motion till riksdagen 2025/26:4073 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor

Motion till riksdagen 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:227 Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands

Motion till riksdagen 2025/26:4063 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands. Riksdagen ställer sig

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands

Motion till riksdagen 2025/26:3997 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:185 Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:185. Regeringens förslag I propositionen föreslår regeringen en ny lag om tillfällig

Förslag från:

Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:181 Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott

Motion till riksdagen 2025/26:4062 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:181 Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår dels regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken (1962:700) i de delar som avser 17

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Motion till riksdagen 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Motion till riksdagen 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiet kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som under senare

Förslag från:

Ulrika Liljeberg m.fl. (C)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Motion till riksdagen 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kriminalvården

Motion till riksdagen 2022/23:1108 av Magnus Jacobsson (KD) Kriminalvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta Åmåls kommun vara en av platserna för etablering av en ny kriminalvårdsanstalt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kriminalvården befinner

Förslag från:

Magnus Jacobsson (KD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:133 Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Motion till riksdagen 2025/26:3941 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda med anledning av prop. 2025/26:133 Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:133 Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga

Förslag från:

Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld

Motion till riksdagen 2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med en ny proposition om ett särskilt förbud

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld

Motion till riksdagen 2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:138 En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Teresa Carvalho m.fl. (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förslag om särskild reglering som kriminaliserar psykisk misshandel

Motion till riksdagen 2025/26:2518 av Morgan Johansson (S) Förslag om särskild reglering som kriminaliserar psykisk misshandel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild reglering som kriminaliserar psykisk misshandel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Förslag från:

Morgan Johansson (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kriminalisering av det ekonomiska våldet

Motion till riksdagen 2025/26:1576 av Jonathan Svensson (S) Kriminalisering av det ekonomiska våldet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera det ekonomiska våldet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Våld mot kvinnor i alla dess former är

Förslag från:

Jonathan Svensson (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kriminalisering av psykisk misshandel

Motion till riksdagen 2025/26:891 av Magnus Manhammar (S) Kriminalisering av psykisk misshandel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykisk misshandel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Förslag från:

Magnus Manhammar (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Införande av psykisk misshandel som brott

Motion till riksdagen 2025/26:166 av Angelica Lundberg (SD) Införande av psykisk misshandel som brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som brottsrubricering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Psykisk misshandel är en

Förslag från:

Angelica Lundberg (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Skärpt sexualbrottslag

Motion till riksdagen 2022/23:1106 av Ann-Sofie Alm (M) Skärpt sexualbrottslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställa poseringsbrott med penetrering som grov våldtäkt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Ann-Sofie Alm (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:155 En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess

Motion till riksdagen 2025/26:3951 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:155 En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:155 i den del som handlar om att omedelbarhetsprincipen inskränks, när det gäller s.k. tidiga förhör. Regeringens

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga

Motion till riksdagen 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga

Motion till riksdagen 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:132. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att förlänga

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av skr. 2025/26:110 Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015

Motion till riksdagen 2025/26:3918 av Teresa Carvalho m.fl. (S) med anledning av skr. 2025/26:110 Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler lokalt närvarande poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Teresa Carvalho m.fl. (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ökad polisnärvaro på landsbygden

Motion till riksdagen 2025/26:2581 av Saila Quicklund (M) Ökad polisnärvaro på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga än högre polisnärvaro på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Oavsett var i landet man bor är tillgången

Förslag från:

Saila Quicklund (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Trygghet på landsbygden

Motion till riksdagen 2025/26:2487 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M) Trygghet på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka tryggheten på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tryggheten på landsbygden

Förslag från:

Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stärkt lokal polisnärvaro och stopp för nedläggningar av polisstationer

Motion till riksdagen 2025/26:1919 av Mathias Tegnér (S) Stärkt lokal polisnärvaro och stopp för nedläggningar av polisstationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en stärkt lokal polisnärvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Mathias Tegnér (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förstärkning av det brottsförebyggande arbetet i landsbygdskommuner

Motion till riksdagen 2025/26:2037 av Sten Bergheden (M) Förstärkning av det brottsförebyggande arbetet i landsbygdskommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förstärka det brottsförebyggande arbetet i landsbygdskommuner och tillkännager

Förslag från:

Sten Bergheden (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Polisbemanning ute i landet

Motion till riksdagen 2025/26:1991 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Polisbemanning ute i landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra aktiva lokalpoliser med fysisk närvaro även i mindre kommuner och på landsbygden och tillkännager detta

Förslag från:

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Närhet till polis för en tryggare landsbygd

Motion till riksdagen 2025/26:1349 av Runar Filper (SD) Närhet till polis för en tryggare landsbygd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler poliser bör stationeras ut i landsbygdskommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Förslag från:

Runar Filper (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Fler poliser även i glesbygd och på landsbygden

Motion till riksdagen 2025/26:1205 av Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M) Fler poliser även i glesbygd och på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fler poliser måste finnas närvarande och tillgängliga även på landsbygden och

Förslag från:

Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Skärpta straff för våldtäktsmän och andra

Motion till riksdagen 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) Skärpta straff för våldtäktsmän och andra Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffen för vålds- och sexualbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Förslag från:

Christian Carlsson (KD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Polisiär närvaro

Motion till riksdagen 2025/26:1223 av Eva Lindh m.fl. (S) Polisiär närvaro Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad polisiär närvaro och tillkännager detta för regeringen. Motivering För oss socialdemokrater är trygghet en viktig och bärande hörnsten i samhällsbyggandet.

Förslag från:

Eva Lindh m.fl. (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Utveckling av polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden

Motion till riksdagen 2025/26:979 av Helena Lindahl (C) Utveckling av polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden

Förslag från:

Helena Lindahl (C)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Tillgänglig polis i hela Sverige

Motion till riksdagen 2025/26:921 av Marie Olsson (S) Tillgänglig polis i hela Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att staten ska prioritera tryggheten i hela Sverige och införa inställelsetid för polisen och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Marie Olsson (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ökad polisbemanning på landsbygden

Motion till riksdagen 2025/26:21 av Josef Fransson (SD) Ökad polisbemanning på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje kommun ska ha rätt till en lagstadgad minimibemanning av poliser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Förslag från:

Josef Fransson (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Rättsväsendet

Motion till riksdagen 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) Rättsväsendet Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Återförstatliga rättsväsendets fastigheter 4 Polisen 4.1 Trygghetszoner i stället för säkerhetszoner 4.2 En nationell haverikommission mot skjutningar och sprängningar

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag

Motion till riksdagen 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen. Riksdagen

Förslag från:

Emma Nohrén m.fl. (MP)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag

Motion till riksdagen 2025/26:3921 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår dels regeringens förslag till vapenlag i de delar det avser 4 kap. 11 samt 14 kap. 3 och 5 andra stycket, dels regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen

Förslag från:

Ulrika Liljeberg m.fl. (C)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag

Motion till riksdagen 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till vapenlag med den ändringen att punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som framgår av motionen. Riksdagen

Förslag från:

Teresa Carvalho m.fl. (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor och barn

Motion till riksdagen 2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor och barn Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Dags för en ny kvinnofridskommission 2.1 Hanteringen av sexualbrott och mäns våld mot kvinnor och barn 2.2 Stödcenter för vuxna utsatta

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Civilkuragelag

Motion till riksdagen 2025/26:2847 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Civilkuragelag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en civilkuragelag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk lag kräver inte idag någon

Förslag från:

Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ärekränkning

Motion till riksdagen 2025/26:2837 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Ärekränkning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av brottsbalkens femte kapitel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 30 september 2021 meddelade Hovrätten

Förslag från:

Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Uppklarande av de grövsta brotten

Motion till riksdagen 2025/26:2795 av Mathias Tegnér (S) Uppklarande av de grövsta brotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka uppklaringen av de grövsta brotten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Mathias Tegnér (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott

Motion till riksdagen 2025/26:2793 av Lawen Redar (S) Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott och tillkännager

Förslag från:

Lawen Redar (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Nationellt maskeringsförbud

Motion till riksdagen 2025/26:2842 av Markus Wiechel (SD) Nationellt maskeringsförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt maskeringsförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter

Förslag från:

Markus Wiechel (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Straffbart att involvera minderåriga i kriminalitet

Motion till riksdagen 2025/26:2840 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) Straffbart att involvera minderåriga i kriminalitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det straffbart att involvera minderåriga i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Offentliga försvarare för yrkeskriminella

Motion till riksdagen 2025/26:2839 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Offentliga försvarare för yrkeskriminella Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga

Förslag från:

Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Proportionella bötesbelopp

Motion till riksdagen 2025/26:2838 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Proportionella bötesbelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stärkt kamp mot sexuellt utnyttjande av barn

Motion till riksdagen 2025/26:2763 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C) Stärkt kamp mot sexuellt utnyttjande av barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet bör avskaffas och tillkännager detta

Förslag från:

Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Skärpt säkerhetsprövning och dubbelt medborgarskap

Motion till riksdagen 2025/26:2759 av Azadeh Rojhan (S) Skärpt säkerhetsprövning och dubbelt medborgarskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att den nya skärpta säkerhetsprövningen har tydliga och objektiva riktlinjer som inte leder till diskriminering

Förslag från:

Azadeh Rojhan (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kvinnohat som grund för hatbrott – femicid

Motion till riksdagen 2022/23:394 av Ida Ekeroth Clausson och Louise Thunström (båda S) Kvinnohat som grund för hatbrott femicid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager

Förslag från:

Ida Ekeroth Clausson och Louise Thunström (båda S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Tullverkets möjligheter till brottsbekämpning

Motion till riksdagen 2022/23:386 av Joakim Sandell (S) Tullverkets möjligheter till brottsbekämpning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av gällande lagstiftning som berör Tullverket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 1 april 2019 trädde

Förslag från:

Joakim Sandell (S)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2022/23:78 Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Motion till riksdagen 2022/23:2359 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:78 Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:78 i den del som avser förslaget om att fler drogtester ska få genomföras mot barn under 15 år. 2

Förslag från:

Gudrun Nordborg m.fl. (V)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Brott mot företagare

Motion till riksdagen 2022/23:966 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Brott mot företagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillträdesförbud till butik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning

Förslag från:

Tobias Andersson m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ändring av vapenlagen gällande pepparsprej

Motion till riksdagen 2022/23:887 av Michael Rubbestad (SD) Ändring av vapenlagen gällande pepparsprej Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra vapenlagen (1996:67) och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag jämställs pepparspray med skjutvapen i vapenlagen.

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Våld i nära relation – ett samhällsproblem

Motion till riksdagen 2022/23:883 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) Våld i nära relation ett samhällsproblem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste säkerställas att uppklaringsprocenten av brott i nära relation ökar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Ulrika Liljeberg m.fl. (C)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kriminalvårdsfrågor

Motion till riksdagen 2022/23:955 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Kriminalvårdsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Förslag från:

Richard Jomshof m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Polisfrågor

Motion till riksdagen 2022/23:954 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Polisfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av polisanställdas verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledaransvar och

Förslag från:

Richard Jomshof m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Processrättsliga frågor

Motion till riksdagen 2022/23:953 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Processrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat vittnesskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna,

Förslag från:

Richard Jomshof m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Straffrättsliga frågor

Motion till riksdagen 2022/23:952 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Straffrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktiga livstidsstraff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en civilkuragelag och tillkännager

Förslag från:

Richard Jomshof m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Åtgärder mot unga lagöverträdare

Motion till riksdagen 2022/23:951 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Åtgärder mot unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler drogtester av barn under 15 år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Förslag från:

Richard Jomshof m.fl. (SD)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Tryggheten på landsbygden

Motion till riksdagen 2022/23:769 av Anna af Sillén (M) Tryggheten på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tryggheten på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tryggheten på landsbygden behöver stärkas. Med alltför låg polisiär

Förslag från:

Anna af Sillén (M)

Utskott:

Justitieutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende

Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende Regeringens proposition 2025/26:286 Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas Prop. oberoende 2025/26:286 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2026 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Propositionens

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Justitiedepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Uppföljning av den brottsförebyggande strategin Barriärer mot brott

Regeringens skrivelse 2025/26:272 Uppföljning av den brottsförebyggande strategin Skr. Barriärer mot brott 2025/26:272 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm Ebba Busch Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll En av regeringens främsta prioriteringar är

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Justitiedepartementet

Ärendetyp:

Skrivelse

En betald polisutbildning

Beslut 17 juni 2026

Polisutbildningen blir betald genom att CSN successivt skriver av studieskulden, och förmånen är skattefri. Beslutet innebär också ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU44

Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot

Beslut 17 juni 2026

Regeringens förslag om att stärka skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot har godkänts av riksdagen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU45

Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering

Beslut 17 juni 2026

Beslutet innebär att en behörig myndighet får möjlighet att besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll online ska tas bort eller göras oåtkomligt. Dessa förelägganden ska riktas mot värdtjänstleverantörer. Det innebär också att en sanktionsavgift kan tas ut om värdtjänstleverantörer inte följer sina skyldigheter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU47

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

Beslut 15 juni 2026

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att ändra i lagstiftningen för att skärpa straffen, särskilt för brott inom kriminella nätverk och vissa allvarliga upprepade brott. Beslutet innebär också förändringar i hur gemensamma straff beräknas och en utvidgning av häktningsmöjligheterna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU42

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

Beslut 15 juni 2026

Beslutet innebär att det införs ett nytt brott i brottsbalken kallat missbruk av offentlig ställning, och att straffen för vissa tjänstefel skärps. Det nya brottet kriminaliserar handlingar där offentligt anställda uppsåtligt agerar felaktigt för att uppnå otillbörliga förmåner eller missgynna någon.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU40

Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott

Beslut 3 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Lagändringarna innebär bland annat följande: Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU38

Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands

Beslut 3 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården. Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet. De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU35

Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis

Beslut 3 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige. När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande. Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU33

Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor

Beslut 3 juni 2026

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för. Det handlar bland annat om att fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning. Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU37

Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck

Beslut 26 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Konkret handlar det om att täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen för att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap. Beslutet betyder bland annat att det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn straffen för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag. De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU43

Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet

Beslut 26 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör. Lagändringarna innebär bland annat följande: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU36

Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Beslut 26 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU28

Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2025

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU46

En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU39

Nordisk verkställighet i brottmål

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU34

Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande: Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst. Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt. En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU32

En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess

Beslut 6 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv. Förslagen innebär bland annat följande: Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag. De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs. Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket. Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU9

Frihetsberövande påföljder för barn och unga

Beslut 6 maj 2026

För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU30

Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015

Beslut 6 maj 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015. Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen. Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen. Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU31

En ny vapenlag

Beslut 29 april 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt. Den nya vapenlagen innebär bland annat att kraven för innehav av skjutvapen förtydligas regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU10

Kriminalvårdsfrågor

Beslut 16 april 2026

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU15

Polisfrågor

Beslut 15 april 2026

Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor. Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU16

Stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom

Beslut 1 april 2026

Regeringen vill att överlåtelser av fastigheter ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen. Förslaget innebär att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste denne samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Förslaget innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt genom fastighetsbildning omfattas av förslaget. Syftet är att minska risken för att fastigheter förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU29

Terrorism

Beslut 1 april 2026

Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar. Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU14

Straffrättsliga frågor

Beslut 1 april 2026

Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögen­het, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU11

Våldsbrott och brottsoffer

Beslut 26 mars 2026

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner som handlar om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis stärkt skydd för brottsoffer samt kontaktförbud och skyddade personuppgifter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU12

Säkerhetsförvaring – en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd

Beslut 18 mars 2026

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet. Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas. Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU27

2025 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Beslut 11 mars 2026

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism. Under perioden fattade regeringen sex beslut med stöd av lagen. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU24

Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten samt införande av en ny tredskodomssanktion

Beslut 4 mars 2026

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten. Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU23

Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas. Lagändringarna innebär bland annat följande: Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel. Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras. Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU19

Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater. Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU21

En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen. De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU20

Processrättsliga frågor

Beslut 17 februari 2026

Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU17

Utökade registerkontroller vid anställning i kommun

Beslut 28 januari 2026

Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU22

Vapenfrågor

Beslut 21 januari 2026

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti. Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU18

Unga lagöverträdare

Beslut 21 januari 2026

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU13

Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer

Beslut 16 december 2025

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn. Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar. Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU26

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Beslut 10 december 2025

Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU1

Skärpta regler för villkorlig frigivning

Beslut 3 december 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU8

Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden

Beslut 26 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas. Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget. Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person. En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU6

Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning

Beslut 5 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att fler ska kunna avtjäna sina fängelsestraff med elektronisk övervakning, så kallad fotboja. Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande: Fängelsestraff på upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning. I dag är gränsen sex månader. Den dömde ska befinna sig i sin bostad eller i nyinrättade kontrollerade boenden som drivs av Kriminalvården. Om straffet överstiger sex månader ska en fördjupad lämplighetsprövning göras innan det fattas beslut om elektronisk övervakning i bostaden. En ny form för att verkställa fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, införs. Den ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU7

Polisens användning av skjutvapen

Beslut 5 november 2025

Det ska bli tydligare i vilka situationer och under vilka förutsättningar som polisen får använda skjutvapen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen föreslår även tydligare regler för hur ingripanden som innebär att skjutvapen används ska planeras, genomföras och dokumenteras. Förslagen innebär en förenkling och modernisering av nuvarande regelverk. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU5

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU3

Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten. En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet. Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras. Bland annat föreslår regeringen följande: Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga. Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet. Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU4

Hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott

Beslut 17 september 2025

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet. Förslagen handlar bland annat om följande: Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år. Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet. Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:JuU2

Rättens sammansättning vid överprövning av upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg

Beslut 11 juni 2025

Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU34

Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet

Beslut 11 juni 2025

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet. Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU32

Internationell verkställighet i brottmål

Beslut 20 maj 2025

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden. Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige. Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU28

Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv

Beslut 20 maj 2025

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv. Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera. Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU30

Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer

Beslut 20 maj 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning. Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen. De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud. De innebär bland annat följande: Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud. Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer. Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden. Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU31

Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.

Beslut 20 maj 2025

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU29

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023

Beslut 15 maj 2025

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU25

Vapenfrågor

Beslut 14 maj 2025

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU17

Kriminalvårdsfrågor

Beslut 29 april 2025

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU14

Straffrättsliga frågor

Beslut 29 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU10

Polisfrågor

Beslut 29 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU15

Våldsbrott och brottsoffer

Beslut 29 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU11

Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2024

Beslut 24 april 2025

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2024 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2024 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, olaglig vapenhandel och skjutvapenvåld, migrantsmuggling och människohandel, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU33

Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Beslut 26 mars 2025

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Skrivelsen bygger på Riksrevisionens rapport där myndigheten har granskat hur effektiva statens insatser är för att förhindra att barn begår grova brott. Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att bryta barns grova kriminalitet inte är fullt ut effektiva. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som den gjort och planerar att göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det handlar bland annat om straffrättsliga och socialrättsliga åtgärder, mer resurser till myndigheter, kommuner och regioner samt insatser som rör föräldrar och vårdnadshavare. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det pågår ett omfattande arbete på området inom Regeringskansliet. Flera utredningar har tillsats och bereds för närvarande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU24

2024 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Beslut 19 mars 2025

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism och riksdagen kontrollerar hur regeringen tillämpar den genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen redogör regeringen även för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU26

Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande

Beslut 12 mars 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet. Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall. För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU27

Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

Beslut 26 februari 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen. De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU9

En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning

Beslut 26 februari 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription. De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas. Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU22

Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Beslut 26 februari 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning. Förslaget innebär bland annat: Lagen ska gälla utan tidsbegränsning. Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in ska förtydligas. Reglerna för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas. Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål. Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas. Bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn. Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU21

Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet

Beslut 13 februari 2025

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat i rapporten Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar på att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet inte fullt ut bedrivs på ett effektivt sätt, vilket regeringen i huvudsak instämmer i. Enligt regeringen är det viktigt att Kriminalvården prioriterar behandlingsverksamheten och planeringen av verkställigheten för dömda med medelhög eller hög risk för återfall. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till ett antal förslag i motioner inom samma område.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU19

Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism

Beslut 29 januari 2025

Nya regler om sekretess och behandling av personuppgifter ska införas vid det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna föranleds av att CVE får ansvar för två nya uppgifter i mars 2025. Uppgifterna innebär att CVE blir kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller granskar offentligt finansierade verksamheter ska ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack. De nya reglerna ger CVE möjlighet att hantera den ökade mängden information som de två nya uppgifterna kommer att medföra. Reglerna börja gälla den 1 mars 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:JuU20

Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott

Beslut 18 juni 2024

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU24

Barriärer mot brott - en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet

Beslut 12 juni 2024

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om inriktningen för det brottsförebyggande arbetet inom olika områden för att möta de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land. Skrivelsen har en bred socialpreventiv ansats med ett särskilt fokus på att: • bryta rekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk • förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet • få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i en motion om bland annat en stärkt välfärd och tillit till samhällets institutioner, förebyggande arbete och integration.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU31

Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten

Beslut 29 maj 2024

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att lagstiftningen anpassas för att Sverige ska uppfylla de krav som ställs för ett svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten. Den nya lagstiftningen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU27

Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

Beslut 29 maj 2024

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU26

Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2023

Beslut 22 maj 2024

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2023 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp som kallas Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). JPSG består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2023 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, kampen mot människohandel, bekämpningen av så kallade högrisknätverk med hjälp av särskilda operativa resurser (Operational Task Force, OTF) och kriget i Ukraina. Den svenska delegationen har även arbetat med förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU32

EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet

Beslut 15 maj 2024

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster öka de förebyggande insatserna stärka samarbetet internationellt. Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas. Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU22

Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Beslut 15 maj 2024

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet: Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet. Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling. Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas. Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption. Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU29

Stärkt skydd för vissa polisanställda

Beslut 24 april 2024

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU28

Straffrättsliga frågor

Beslut 24 april 2024

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU20

Unga lagöverträdare

Beslut 24 april 2024

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU19

Kriminalvårdsfrågor

Beslut 24 april 2024

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU17

Processrättsliga frågor

Beslut 18 april 2024

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU21

Polisfrågor

Beslut 18 april 2024

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU16

Våldsbrott och brottsoffer

Beslut 18 april 2024

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU18

Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera

Beslut 18 april 2024

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU23

Säkerhetszoner

Beslut 10 april 2024

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område. Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU13

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet

Beslut 6 mars 2024

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU30

2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Beslut 28 februari 2024

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen. Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU10

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022

Beslut 28 februari 2024

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU9

Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

Beslut 15 februari 2024

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU11

Terrorism

Beslut 15 februari 2024

Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU15

Vapenfrågor

Beslut 15 februari 2024

Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU14

Ändringar i regelverket om överlämnande enligt en europeisk och nordisk arresteringsorder

Beslut 7 februari 2024

Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut. Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU5

Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål

Beslut 7 februari 2024

Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU8

Preventiva vistelseförbud

Beslut 24 januari 2024

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU12

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten

Beslut 13 december 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Beslut 7 december 2023

Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag. Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården. Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU1

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott

Beslut 22 november 2023

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU7

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet

Beslut 22 november 2023

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU6

Ekonomiska sanktioner mot terrorism

Beslut 15 november 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU2

Vissa frågor om justitieråd och om advokater

Beslut 15 november 2023

Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen. Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar. Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:JuU3

Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda - upphävande

Beslut 13 september 2023

Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023. En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU34

Hemliga tvångsmedel - effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott

Beslut 13 september 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU31

Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Beslut 13 september 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU32

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om bekämpning av korruption

Beslut 21 juni 2023

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot korruption. Syftet är att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk mot bakgrund av att lagstiftningen är splittrad, föråldrad och har ett begränsat tillämpningsområde. Riksdagen ställer sig positiv till åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och menar att det finns ett stort behov att samarbeta över nationsgränserna för att komma till rätta med problemen. Riksdagen välkomnar därmed kommissionens initiativ till ett nytt direktiv. Dock anser riksdagen att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för korruptionsbrott ska kunna förbjudas att ställa upp i val. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Riksdagen ställer sig även tveksam till om förslaget att en dömd person ska förbjudas att inneha en offentlig anställning bör beslutas på EU-nivå. Därmed anser riksdagen att förslaget i den delen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen skickar sina synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU33

Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

Beslut 20 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU27

Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Beslut 20 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU26

Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter

Beslut 20 juni 2023

Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU30

Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2022

Beslut 20 juni 2023

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina. Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU29

En ny lag om ordningsvakter

Beslut 7 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU23

Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Beslut 7 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen kraven på registrering utökas.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU25

Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.

Beslut 31 maj 2023

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU28

Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online

Beslut 24 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. Enligt EU-förordningen får behöriga myndigheter, i Sverige Polismyndigheten, utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Leverantören är skyldig att göra detta inom en timme från mottagandet av en sådan order. Den nya lagen ger Polismyndigheten möjlighet att även besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer som åsidosätter sina skyldigheter. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU24

Avskaffat krav på tillstånd för offentlig danstillställning på plats som inte är offentlig

Beslut 24 maj 2023

Kravet på tillstånd ska tas bort för offentliga danstillställningar som hålls på platser som inte är offentliga, exempelvis restauranger och nattklubbar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Istället för att söka tillstånd ska arrangören anmäla tillställningen till Polismyndigheten. Detta kan göras muntligt och är kostnadsfritt, vilket ska underlätta för arrangören. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU22

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Beslut 24 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall. Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft. Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras. Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU21

Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet. Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära. Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU19

Terrorism

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU16

Polisfrågor

Beslut 3 maj 2023

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU10

En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation

Beslut 3 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU20

Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

Beslut 3 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten. Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott. Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU8

Vapenfrågor

Beslut 19 april 2023

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott. Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU17

Unga lagöverträdare

Beslut 19 april 2023

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU15

Våldsbrott och brottsoffer

Beslut 19 april 2023

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU14

Kriminalvårdsfrågor

Beslut 19 april 2023

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU13

Processrättsliga frågor

Beslut 12 april 2023

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna. Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:JuU12