Motion till riksdagen 2022/23:1150 av Angelika Bengtsson (SD) Tillståndsplikt för utförande av laserbehandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa tillstånd för att få utföra laserbehandling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skönhetsbranschen
Motion till riksdagen 2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) En tillgänglig sjukvård i världsklass Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete bör beakta behovet av en förbättrad och jämlik diabetesvård och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2022/23:1134 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot icke-medicinsk omskärelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot icke-medicinsk omskärelse av barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Frågan om religiös omskärelse,
Motion till riksdagen 2022/23:1113 av Roland Utbult (KD) Skadeståndsansvar för kommunerna när barn vanvårdas Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunen bör göras skadeståndsansvarig när ett barn eller en ungdom som har omhändertagits av sociala myndigheter drabbas
Motion till riksdagen 2025/26:1039 av Magnus Jacobsson och Dan Hovskär (båda KD) Utökad kommunal vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Västra Götaland ska få möjlighet, som ett provområde, att upphandla vårdcentraler i syfte att förbättra samverkan mellan vård
Motion till riksdagen 2025/26:1024 av Jamal El-Haj Psykisk ohälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och finansiera den psykiatriska vården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja psykologer
Motion till riksdagen 2025/26:4051 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd bidragstak och ökade möjligheter till arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:201 i dess helhet. Motivering Regeringen föreslår i propositionen ett bidragstak
Motion till riksdagen 2025/26:4028 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd bidragstak och ökade möjligheter till arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:201. Motivering Förslagen innebär sammantaget en genomgripande försämring av det
Motion till riksdagen 2025/26:4017 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd bidragstak och ökade möjligheter till arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400) i de delar det avser 12
Motion till riksdagen 2025/26:4046 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd bidragstak och ökade möjligheter till arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få beräkna ett högre försörjningsstöd
Motion till riksdagen 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformens effekter noga måste följas upp när det gäller om aktiviteterna
Motion till riksdagen 2025/26:4027 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:207. Motivering I denna proposition lämnar regeringen lagförslag om ett aktivitetskrav som villkor för rätt
Motion till riksdagen 2025/26:4016 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stänger ute den organiserade
Motion till riksdagen 2025/26:4045 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:190 En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga den obligatoriska utredningsskyldigheten vid suicid till
Motion till riksdagen 2025/26:875 av Magnus Manhammar (S) Förslag om nationellt stöd till samhällen och individer drabbade av PFAS-föroreningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt stöd till samhällen och individer drabbade av PFAS-föroreningar och tillkännager
Motion till riksdagen 2025/26:3860 av Nadja Awad m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:60 Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som säkerställer att
Motion till riksdagen 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En starkare folkhälsa Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 En svensk folkhälsolag 3 Folkhälsans utveckling över tid 3.1 Hälsokommunikation 3.2 Statsbidrag 3.3 Folkhälsomyndigheten 4 Narkotikapolitik 4.1 Narkotikapolitikens
Motion till riksdagen 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:221 Slopat matkrav för serveringstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget till ändring i 8 kap. 4 alkohollagen (2010:1622) om att kravet på eget kök vid cateringverksamhet avskaffas. Riksdagen
Motion till riksdagen 2022/23:1031 av Lars Mejern Larsson (S) Stärkt epilepsivård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkerställa tillgången på läkemedel för epileptiker och tillkännager detta för regeringen. Motivering Epilepsi är ett samlingsnamn för
Motion till riksdagen 2025/26:2205 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Upplåtelseavtal med fokus på kvinnohälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att samla forskning och nya rön genom samverkan över landet i upplåtelseavtal med fokus på kvinnohälsa
Motion till riksdagen 2025/26:2157 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Ambulansflyg och ambulanshelikoptrar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att lägga samtliga ambulanshelikoptrar och ambulansflyg i ett gemensamt åtagande för nationens intresse och
Motion till riksdagen 2025/26:2884 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M) Obligatorisk utbildning för yrkesgrupper som arbetar med barn med funktionsnedsättningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att införa obligatorisk utbildning för yrkesgrupper
Motion till riksdagen 2025/26:2865 av Jan Ericson m.fl. (M) Försäljning av vin och starköl i licensierade butiker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda försäljning av vin och starköl i licensierade butiker och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 CRPD i svensk lagstiftning 3 Delaktighet och demokrati 3.1 Demokratiutredning 3.2 Ledar- och assistanshundar 3.3 Rätten till färdtjänst
Motion till riksdagen 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) En bättre hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Säkerställ tillräckligt antal vårdplatser 3 Vårdansvarskommittén 4 Primärvården 4.1 Ett nationellt basuppdrag 4.2 Uppsökande och förebyggande arbete 4.3
Motion till riksdagen 2025/26:2770 av Niels Paarup-Petersen (C) Utvärdering av den svenska missbrukspolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på det förebyggande missbruksarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som
Motion till riksdagen 2025/26:2769 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C) Bortförande av barn och unga utomlands Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga utreseförbudet så att det omfattar alla hedersrelaterade bortföranden och tillkännager detta
Datum ännu inte fastställt
Förslag från:
Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C)
Motion till riksdagen 2025/26:2768 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C) Tryggheten i utsatta miljöer för kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att den nya lagen om ändring av juridiskt kön inte leder till oönskade konsekvenser
Datum ännu inte fastställt
Förslag från:
Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C)
Motion till riksdagen 2025/26:2772 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2025/26:2771 av Niels Paarup-Petersen (C) Bevakning av grannländers narkotikapolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekter på hälsa och samhälle i samband med legalisering av cannabis i Sveriges grannländer och tillkännager detta
Motion till riksdagen 2025/26:2750 av Mathias Tegnér och Åsa Westlund (båda S) Om kampen mot TBE Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera TBE-vaccination i det nationella vaccinationsprogrammet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen
Motion till riksdagen 2025/26:2035 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Synen och sjukvårdssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda att systemet för sjukvård skulle kunna inkludera människans syn och därmed optikers verksamhet och tillkännager
Motion till riksdagen 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) En jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst i hela landet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Kompetenslyft och tryggare arbetsmiljö för socialsekreterarna Översyn av socionomutbildningen Rätt till regelbunden kompetenshöjning Inrätta
Regeringens proposition 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård Prop. 2025/26:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 oktober 2025 Ebba Busch Jakob Forssmed (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det nuvarande skyddet
Motion till riksdagen 2022/23:959 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) Krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom för- och grundskolan
Motion till riksdagen 2022/23:958 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör anta en nollvision för kvinnovåld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom
Motion till riksdagen 2022/23:924 av Linda Lindberg m.fl. (SD) En trygg och rättssäker socialtjänst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete bör sträva efter att intentionerna med barnkonventionen efterlevs och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2022/23:923 av Linda Lindberg m.fl. (SD) En stark och kvalitativ Sis-vård i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att ge personal på Sis-verksamheter verktyg att begära en kroppsvisitation vid misstanke
Motion till riksdagen 2022/23:922 av Linda Lindberg m.fl. (SD) En prioriterad kvinnohälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för ett likvärdigt bemötande av kvinnor och män i vården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen
Motion till riksdagen 2025/26:2707 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Stärkt ätstörningsvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vårdgarantin och införa mekanismer som säkerställer att patienter med ätstörningar får vård inom utlovad tid, och detta tillkännager
Motion till riksdagen 2025/26:2654 av Helena Gellerman m.fl. (L) Förebyggande av folksjukdomen benskörhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förebygga och tidigarelägga diagnos av benskörhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2025/26:2373 av Markus Wiechel (SD) Ett stärkt cancerpreventivt arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att integrera avancerade biomarkörbaserade blodprov i de nationella screeningprogrammen för att tidigt upptäcka flera
Motion till riksdagen 2025/26:2313 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Krav på regelbunden cancerscreening för utsatta yrken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa regelbunden cancerscreening för utsatta yrkesgrupper såsom räddningstjänsten och
Motion till riksdagen 2022/23:921 av Linda Lindberg m.fl. (SD) ANDTS och missbruks- och beroendevård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att inrätta kunskapscenter som ska fungera som ett viktigt stöd till länsstyrelsernas ANDTS-samordnare,
Motion till riksdagen 2023/24:189 av Magnus Jacobsson (KD) Psykisk ohälsa bland skuldsatta samt självmord Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om psykisk ohälsa bland skuldsatta och självmord och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Motion till riksdagen 2022/23:927 av Linda Lindberg m.fl. (SD) God vård och omsorg i fråga om äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att äldreomsorgslagen blir en rättighetslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig
Motion till riksdagen 2022/23:926 av Linda Lindberg m.fl. (SD) Folkhälsan i fokus Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att uppmuntra människor att äta hälsosammare, röra sig mer samt minska användningen av alkohol, droger och tobak, och detta
Motion till riksdagen 2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) En utvecklad sjukvård i hela landet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering En primärvårdsreform för hela landet Rätt till en fast läkarkontakt på en valfri vårdcentral Rätt till digitala vårdkontakter i primärvården Stärkt tillgänglighet
Motion till riksdagen 2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Trygghet och valfrihet i hemsjukvård och hemtjänst i hela landet Hemsjukvård och övrig vård ska likställas Lagstifta om samverkan
Motion till riksdagen 2022/23:1052 av Sofia Skönnbrink (S) Långsiktig finansiering av landets kvinnojourer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skapa en långsiktig finansiering av kvinnojourerna genom statligt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) En stärkt folkhälsa från barndom till ålderdom Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Barn och ungas hälsa Stärkt elevhälsa genom mer personal, fler kompetenser och fokus på livskunskap Stärkt ledarskap för elevhälsan Daglig fysisk
Motion till riksdagen 2022/23:695 av Azra Muranovic m.fl. (S) Förstärkning av kvinnojourerna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förstärkning av kvinnojourerna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kvinno- och tjejjourers vision är ett jämställt
Motion till riksdagen 2022/23:593 av Marléne Lund Kopparklint (M) Insatser för våldsutsatta barn i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta riktlinjer som gäller i hela landet för våldsutsatta barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2022/23:543 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Nationell handlingsplan rörande våld mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av en nationell handlingsplan rörande fysiskt och psykiskt våld mot barn
Datum ännu inte fastställt
Förslag från:
Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Motion till riksdagen 2022/23:364 av Niels Paarup-Petersen (C) Stöd till barn på skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsplikt för skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Motion till riksdagen 2022/23:121 av Aida Birinxhiku (S) Tidiga och samordnade insatser för barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tidiga och samordnade insatser för barn och unga som utsätts för
Motion till riksdagen 2022/23:800 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Säkrad tillgång till läkemedel i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer
Motion till riksdagen 2022/23:647 av Niels Paarup-Petersen (C) Receptfria och mer tillgängliga naloxonläkemedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra naloxon receptfritt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Motion till riksdagen 2022/23:755 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Bättre vård vid endometrios Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera de nationella riktlinjerna för adekvat behandling av endometrios i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Motion till riksdagen 2022/23:679 av Carina Ödebrink m.fl. (S) En jämlik tandvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2022/23:577 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) Melatonin som kosttillskott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att klassa melatonin som kosttillskott och tillkännager detta för regeringen. Motivering I större
Motion till riksdagen 2022/23:556 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Lindrigare läkemedelsalternativ inom sjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inte bestraffa personer som på ett fördelaktigt sätt använt sig av cannabis- och hampapreparat
Motion till riksdagen 2022/23:286 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Insyn i barns läkemedelslista Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja åldersgränsen för barns egenansvar för sin läkemedelslista till 18 år och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2022/23:312 av Markus Wiechel (SD) Vaccinationsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda åtgärder för ökad kunskap kring hepatit C och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda
Motion till riksdagen 2022/23:311 av Markus Wiechel (SD) Läkemedelsförmånen och kommitté mot bristande läkemedelshantering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en reformerad variant av läkemedelsförmånen för att förhindra orimligt höga läkemedelspriser och
Motion till riksdagen 2022/23:153 av Hanna Westerén (S) Jämlik tandvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler steg måste tas för att uppnå en jämlik tandvård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Munhälsan påverkar det som händer i hela kroppen.
Motion till riksdagen 2022/23:143 av Niklas Karlsson (S) Tandvård för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra tandvården jämlik och tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tandhälsan i Sverige är ojämlikt fördelad bland både
Motion till riksdagen 2022/23:2117 av Boriana Åberg (M) Förbud mot kusingifte Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda kusingifte och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att vid
Motion till riksdagen 2022/23:869 av Michael Rubbestad (SD) Sex- och kärleksberoende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa diagnosen sex- och kärleksberoende som en beroendesjukdom och tillkännager detta för regeringen. Motivering En beroendesjukdom är en
Motion till riksdagen 2022/23:595 av Marléne Lund Kopparklint (M) Tillgång till mobil, Ipad och dator för gängkriminella som har blivit dömda till sluten ungdomsvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur brottsverktyg kan begränsas inom särskilda ungdomshem
Motion till riksdagen 2022/23:95 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Tillgång till digitala kontaktytor på Sis ungdomshem och HVB-hem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till digitala kontaktytor avseende skyddsaspekten för barn och unga som är placerade
Motion till riksdagen 2022/23:88 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Plan för obligatoriska BVC-besök Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det obligatoriskt att göra besök hos BVC enligt uppgjord plan samt minska barnbidraget om planen inte efterlevs, och detta tillkännager
Motion till riksdagen 2022/23:415 av Jessica Rodén och Louise Thunström (båda S) 320 säkra förlossningar om dagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för en säker mödra- och förlossningsvård bör tas fram och sedan bör implementeras i regionerna
Motion till riksdagen 2022/23:812 av Ida Karkiainen (S) Rätten till ledsagarinsatser för personer med svår synnedsättning, blinda och dövblinda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra rätten till ledsagarinsatser och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2022/23:1051 av Gustaf Lantz (S) Från daglig verksamhet till arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att låta fler gå från daglig verksamhet till anställning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 18 maj
Motion till riksdagen 2022/23:757 av Jan Riise (MP) Verksamheter som bedrivs enligt LSS Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdrag till Ivo att ytterligare fokusera på och följa upp förhållandena på särskilda boenden och tillkännager detta för regeringen. Motivering
Motion till riksdagen 2022/23:741 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) Syskon till barn med omfattande funktionsnedsättningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka syskons rättigheter vid insatser enligt LSS och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att införa nya regler för tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Detta innebär en förändring i hur kostnaden för tandvård, särskilt den som inte kan anstå, hanteras för specifika grupper av utlänningar samt en ändring gällande subventioner och tidsramar för tandvårdsverksamhet.
Riksdagen har beslutat att inte behandla regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet vid den tidpunkt det annars hade varit aktuellt. Behandlingen skjuts upp till ett senare riksmöte.
Beslutet innebär att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, kallat farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar kan klassificeras som receptfritt om farmaceuten ger särskild rådgivning och läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.
Beslutet innebär att det ska införas en samordnad vård- och stödverksamhet för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Detta syftar till att ge en mer enhetlig och sammanhållen vård. Det ställer utökade krav på samarbete mellan kommuner och regioner och regionerna ska organisera vården för personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. Dessutom ändras terminologin i författningar genom att ordet 'missbruk' tas bort och ersätts med 'bruk' alternativt 'skadligt bruk och beroende'.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt. Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av den så kallade riksnormen en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen. Förslaget innebär också bland annat att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.
Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att ge bättre förutsättningar för personal som tjänstgör utomlands. Beslutet innebär att medföljande familjemedlemmar som behöver vaccinera sig för utlandsvistelsen ska få göra det skattefritt. Dessutom ska regionerna ansvara för att erbjuda en god sjuk- och tandvård för personal som anställs av vissa myndigheter för att direkt stationeras utomlands. Sjuk- och tandvården ska även erbjudas medföljande familjemedlemmar till den person som stationerats utomlands. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det införs även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 augusti 2027.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl. Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor. Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.
Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv vad gäller att släppa genetiskt modifierade mikroorganismer på marknaden samt bearbetning av organ. Förslaget syftar bland annat till att skydda människors hälsa genom att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När det gäller de delar som rör bearbetning av organ vid transplantation anser riksdagen att det är otydligt vilka skyldigheter det medför för medlemsstaterna. Riksdagen ser även en risk att förslaget leder till en ökad administrativ börda utan att den framtida nyttan tydligt framgår. Riksdagen anser att det skulle vara problematiskt om en reglering på EU-nivå påverkar hur medlemsstaternas hälso- och sjukvård fattar beslut om vård för enskilda patienter. Sådana normer bör i stället fastställas på nationell nivå. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner som bland annat handlar om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt utsatta personer samt skyddade boenden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör stöd till personer med funktionsnedsättning. Förslagen handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insatsen ledsagning för personer med synnedsättning samt välfärdsbrott och fusk inom personlig assistans. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete.
Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Totalt drygt 127 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 40 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Det näst största anslaget, drygt 27 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 12 miljarder kronor går till tandvårdsförmåner. Pengar går också till ytterligare 31 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan samt till nya mål och delmål inom folkhälsopolitiken. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken. Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026.
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort. Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort. Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026.
Privata vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet ska kontrolleras bättre. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att privata vårdgivare inom tandvårdssektorn måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva tandvårdsverksamhet. Regionen ska också anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet saknar nödvändiga tillstånd eller att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas. Dessutom ska statligt tandvårdsstöd som huvudregel inte betalas ut till behandlare som saknar legitimation eller särskilt förordnande att utöva yrket. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2024. År 2024 betalades 846 miljoner kronor ut till projekt som beviljats stöd ur fonden, vilket är en ökning med 150 miljoner kronor jämfört med 2023. Under 2024 gick 40 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en minskning från 2023 då andelen var 46 procent. Andelen medel för målgruppen barn har ökat från 27 till 29 procent och för målgruppen äldre personer har andelen medel ökat från 8 till 10 procent av det totala beviljade beloppet. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan. För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om Riksrevisionens granskning av medicintekniska produkter. Myndigheten har gått igenom hur effektiv statens tillsyn över produkterna är. Medicintekniska produkter är produkter som används inom hälso- och sjukvården, för egenvård och i vardagen. Det kan handla om kompresser, sprutor, graviditetstest, pumpar för läkemedelstillförsel och rullstolar. Regeringen redovisar i skrivelsen vilka iakttagelser och åtgärder som gjorts utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Det finns behov av att se över om tillsynen av egentillverkade medicinska produkter ska flyttas från Inspektionen för vård och omsorg till Läkemedelsverket. Dessutom bör modellen för årsavgifter som medicintekniska företag betalar till Läkemedelsverket ses över. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gjort kring Riksrevisionens granskning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord. Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen. Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip. Det gäller särskilt bestämmelser som rör nationella plan- och byggprocesser administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt regleringar kring miljöprövningar Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer. Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas. Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle lustgas inte får säljas till en person under 18 år lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet. Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor. Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att: Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor. Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.
Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen. Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om prioriteringar, blodgivning och assisterad befruktning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen. Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav: Alkoholdryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga oberoende producenter. Gårdsförsäljning får endast ske till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för. Försäljningen till varje enskild besökare får inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och beredskapen inom hälso- och sjukvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Lagstiftningen om medicintekniska produkter ska ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Bland annat gäller förslaget övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, det vill säga medicintekniska produkter som är avsedda att användas vid undersökning och analys av prover från människokroppen. Övergångsbestämmelserna gäller till exempel övervakning och försäljning av produkter som omfattas av intyg enligt den äldre lagen om medicintekniska produkter som numera är upphävd. Regeringen föreslår även en avgift för den som ansöker om undantag från krav på produkter som inte är medicintekniska produkter men som i fråga om användningen står nära sådana produkter. En annan del av förslaget handlar om hur den EU-gemensamma databasen för medicintekniska produkter, Eudamed, ska införas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, skyddat boende och kvinnojourernas verksamhet samt våldsutövare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad. Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2024. Främst med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om alkohollagstiftningen, narkotikapolitiken samt tobak och tobaksfria nikotinprodukter.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet inte är effektivt. Riksdagen betonar vikten av att statens arbete för att stärka skyddet av personuppgifter som hanteras digitalt är effektivt och välkomnar därför Riksrevisionens granskningsrapport. Riksdagen noterar att det finns ett pågående arbete på området och delar regeringens bedömningar att det inte behövs några ytterligare åtgärder. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente. I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att infektion med marburgvirus klassas som en samhällsfarlig sjukdom inom ramen för smittskyddslagen. Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Marburgvirus är ett RNA-virus och tillhör virusfamiljen filovirus som kan orsaka blödarfeber. I samma virusfamilj ingår även ebolavirus. Lagändringen börjar gälla den 25 februari 2025.
Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor. Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.
Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år. Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023. Beslutade bidrag uppgick under 2023 till 763 miljoner kronor, mätt som ettåriga beslut. Jämfört med 2022 var det en ökning med 22 miljoner kronor. Nästan hälften av de beviljade medlen har gått till ungdomsprojekt, vilket är en knapp minskning jämfört med 2022. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa ja till en ny registerlag som ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys möjlighet att behandla personuppgifter i större utsträckning. Förslaget innebär att myndigheten kan följa upp och analysera både verksamheter och förhållanden inom hälso-sjukvård, tandvård och omsorg på ett så bra sätt som möjligt. Den nya lagen ska värna individens personliga integritet. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om förebyggande arbete och stöd när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning. Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades. Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksrevisionen presenterar i en rapport sin granskning av det nationella smittskyddet. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen vill att ansvaret för vårdhygien förtydligas i smittskyddsarbetet. Dessutom vill regeringen förbättra tillgången till vårddata för att på så sätt kunna ha en bättre beredskap och ett effektivare smittskydd. I skrivelsen till riksdagen poängterar regeringen att det pågår utredningsarbete inom området smittskydd och vårddata. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att riksdagen avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024.
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Omröstning om återförvisning Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande. Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning Socialdemokraterna Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Sverigedemokraterna Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Ledamöter utan partibeteckning Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om insatser och placeringsformer för barn och unga. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa.
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete.
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
Myndigheter och auktoriserade organisationer som förmedlar barn från utlandet för adoption, blir nu skyldiga att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen när den begär ut det för att kunna kartlägga och analysera ärenden på ett fullgott sätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med lagändringen är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Sekretess ska gälla för uppgifter som kan antas skada en enskild – eller någon närstående till honom eller henne – om det skulle vara så att en särskild uppgift röjdes. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i en lag som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att besluta om de övergångsbestämmelser som behövs. På så sätt kan regeringen anpassa nationell rätt till övergångsbestämmelserna i en av Europeiska kommissionens genomförandeförordningar.
Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper. Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning. Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete. Några av förslagen handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, patienter utsatta för våld, registerkontroll, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt legitimation och tillstånd. Andra förslag berör digital infrastruktur och hälsodata, utveckling av 1177 samt hälso- och sjukvårdens beredskap.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.
Större tillgänglighetskrav ska ställas på vissa produkter och tjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Produkter som omfattas av de nya reglerna är exempelvis datorer, smarttelefoner, betalningsterminaler, kontantautomater, biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsterminaler. Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till produkterna och tjänsterna hos framför allt personer med funktionsnedsättningar. Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra. Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om den övergripande politiken för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, den så kallade ANDTS-politiken. Riksdagen pekar på att det redan pågår ett arbete för att se över ANDTS-politiken. Andra förslag handlar om att förändra alkohollagstiftningen, bland annat gällande regelverket för serveringstillstånd. Även i detta fall hänvisar riksdagen till det arbete som redan pågår.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga krav på anslutning till den nationella läkemedelslistan. Kravet gäller den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården som innefattar ordination och förskrivning av läkemedel eller andra varor. Tidigare har beslutats att kravet ska införas 1 maj 2023, nu föreslår regeringen att kravet istället ska införas 1 december 2025. Förslaget innebär också att E-hälsomyndighetens informationsskyldighet i vissa fall ska gälla från den 1 december 2025.
Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023.
Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel. Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs. Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank. Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i. Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut. Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.
Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
23 augusti 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
13 augusti 2026
Preliminärt datum
1 januari 2027
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutades
13 augusti 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Beslutades
15 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Beslutades
9 juni 2026
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av den så kallade riksnormen en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen. Förslaget innebär också bland annat att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.
Beslutades
26 maj 2026
Preliminärt datum
2 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
20 maj 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
1 april 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutades
25 februari 2026
Preliminärt datum
1 juli 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken. Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026.
Beslutades
10 december 2025
Preliminärt datum
15 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
3 december 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort. Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort. Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans. Regeringens förslag innebär bland annat att tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
Beslutades
19 november 2025
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutades
19 november 2025
Preliminärt datum
1 januari 2026
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan. För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028.
Beslutades
22 oktober 2025
Preliminärt datum
1 december 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
Beslutades
17 juni 2025
Preliminärt datum
8 september 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen. Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav: Alkoholdryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga oberoende producenter. Gårdsförsäljning får endast ske till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för. Försäljningen till varje enskild besökare får inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas.
Beslutades
23 april 2025
Preliminärt datum
1 juni 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Lagstiftningen om medicintekniska produkter ska ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Bland annat gäller förslaget övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, det vill säga medicintekniska produkter som är avsedda att användas vid undersökning och analys av prover från människokroppen. Övergångsbestämmelserna gäller till exempel övervakning och försäljning av produkter som omfattas av intyg enligt den äldre lagen om medicintekniska produkter som numera är upphävd. Regeringen föreslår även en avgift för den som ansöker om undantag från krav på produkter som inte är medicintekniska produkter men som i fråga om användningen står nära sådana produkter. En annan del av förslaget handlar om hur den EU-gemensamma databasen för medicintekniska produkter, Eudamed, ska införas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2025.
Beslutades
10 april 2025
Preliminärt datum
26 maj 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att infektion med marburgvirus klassas som en samhällsfarlig sjukdom inom ramen för smittskyddslagen. Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Marburgvirus är ett RNA-virus och tillhör virusfamiljen filovirus som kan orsaka blödarfeber. I samma virusfamilj ingår även ebolavirus. Lagändringen börjar gälla den 25 februari 2025.
Beslutades
15 januari 2025
Preliminärt datum
25 februari 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.
Beslutades
4 december 2024
Preliminärt datum
15 december 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.
Beslutades
2 maj 2024
Preliminärt datum
1 juni 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
Beslutades
2 maj 2024
Preliminärt datum
15 maj 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024.
Beslutades
24 april 2024
Preliminärt datum
26 maj 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Omröstning om återförvisning Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande. Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning Socialdemokraterna Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Sverigedemokraterna Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Moderaterna Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9 Vänsterpartiet Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2 Centerpartiet Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Kristdemokraterna Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Miljöpartiet Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1 Liberalerna Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Ledamöter utan partibeteckning Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0 Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)
Beslutades
17 april 2024
Preliminärt datum
1 juli 2025
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.
Beslutades
3 april 2024
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
Beslutades
15 februari 2024
Preliminärt datum
1 april 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Myndigheter och auktoriserade organisationer som förmedlar barn från utlandet för adoption, blir nu skyldiga att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen när den begär ut det för att kunna kartlägga och analysera ärenden på ett fullgott sätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med lagändringen är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Sekretess ska gälla för uppgifter som kan antas skada en enskild – eller någon närstående till honom eller henne – om det skulle vara så att en särskild uppgift röjdes. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.
Beslutades
31 januari 2024
Preliminärt datum
1 mars 2024
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.
Beslutades
13 april 2023
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023.
Beslutades
23 mars 2023
Preliminärt datum
1 maj 2023
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen. Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter. Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.
Beslutades
25 januari 2023
Preliminärt datum
1 juli 2023
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.
Beslutades
25 januari 2023
Ikraftträdande
Ikraftträdandedatum ej verifierat
Ingen officiell uppgift om ikraftträdande finns ännu.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank. Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i. Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut. Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.
Beslutades
25 januari 2023
Preliminärt datum
1 juli 2023
Preliminärt datum – ej verifierat i Svensk författningssamling (SFS).
