Ekonomi & skatter

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Motion till riksdagen 2022/23:1213 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Motion till riksdagen 2022/23:1212 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt förslaget i tabellen i motionen. Anslagsfördelning Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Motion till riksdagen 2022/23:1211 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 3 Skatt,

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och Prop. kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt 2025/26:102 för företag i stora koncerner Regeringen

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Finansdepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Motion till riksdagen 2024/25:2164 av Anders Ådahl m.fl. (C) Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Ett fungerande skattesystem

Förslag från:

Anders Ådahl m.fl. (C)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Aktiemarknaden

Motion till riksdagen 2022/23:1137 av David Perez och Dennis Dioukarev (båda SD) Aktiemarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av reformer i syfte att begränsa blankningsattacker mot värdepappersbolag och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

David Perez och Dennis Dioukarev (båda SD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Det kontantlösa samhället

Motion till riksdagen 2022/23:1119 av Torsten Elofsson (KD) Det kontantlösa samhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda införandet av en lag som anger att kontanter måste tas emot som betalningsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Torsten Elofsson (KD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Swishtjänst för hela Europeiska unionen

Motion till riksdagen 2022/23:1116 av Gudrun Brunegård (KD) Swishtjänst för hela Europeiska unionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i EU verka för att Swish eller liknande betaltjänster ska kunna gälla i hela unionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Förslag från:

Gudrun Brunegård (KD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Motion till riksdagen 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om sänkt skatt på drivmedel. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Janine Alm Ericson m.fl. (MP)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Motion till riksdagen 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på drivmedel. Sänkt skatt på bensin och diesel I propositionen

Förslag från:

Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Motion till riksdagen 2025/26:4082 av Mikael Damberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:236 Extra ändringsbudget för 2026 Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen i enlighet

Förslag från:

Mikael Damberg m.fl. (S)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Motion till riksdagen 2025/26:4014 av Mikael Damberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollen ska omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt

Förslag från:

Mikael Damberg m.fl. (S)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Motion till riksdagen 2025/26:4000 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:177 Förenklad leverantörskontroll vid upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna

Förslag från:

Ida Gabrielsson m.fl. (V)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Motion till riksdagen 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en mer långtgående skyldighet att ta emot kontanter,

Förslag från:

Janine Alm Ericson m.fl. (MP)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Motion till riksdagen 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare lagförslag som säkerställer tillgången

Förslag från:

Martin Ådahl m.fl. (C)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Motion till riksdagen 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av att utöka rätten att betala med kontanter till att också omfatta

Förslag från:

Mikael Damberg m.fl. (S)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Motion till riksdagen 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:199 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontantkravet även bör omfatta kaféer, restauranger, drivmedel, klädbutiker,

Förslag från:

Ida Gabrielsson m.fl. (V)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:186 En starkare fondmarknad

Motion till riksdagen 2025/26:4034 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:186 En starkare fondmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en starkare fondmarknad bygger på konkurrens och individens valfrihet och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Martin Ådahl m.fl. (C)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier

Regeringens proposition 2025/26:43 Kompletteringar och förtydliganden i fråga om Prop. sanktioner vid skatteundandragande och 2025/26:43 bedrägerier Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 november 2025 Ebba Busch Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Finansdepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Förbättrat regelverk om beskattning av skog Regeringens proposition 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog Prop. 2025/26:69 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 november 2025 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Finansdepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Åtgärder för ett mer transparent skattesystem

Motion till riksdagen 2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD) Åtgärder för ett mer transparent skattesystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten och det allmänna bör redovisa löneskatter (s.k. arbetsgivaravgifter) på lönebesked och tillkännager

Förslag från:

Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:91 Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater

Motion till riksdagen 2025/26:3903 av Niklas Karlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:91 Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare, tidssatt uppföljning av reformens effekter, inklusive konsekvenser för

Förslag från:

Niklas Karlsson m.fl. (S)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av skr. 2025/26:152 Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning

Motion till riksdagen 2025/26:3980 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av skr. 2025/26:152 Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda och återkomma med förslag

Förslag från:

Janine Alm Ericson m.fl. (MP)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Bättre villkor för buffert- och pensionssparande och en stärkt arbetslinje för äldre

Motion till riksdagen 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) Bättre villkor för buffert- och pensionssparande och en stärkt arbetslinje för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för buffertsparande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Johan Hultberg (M)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ett rättvist skattesystem

Motion till riksdagen 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) Ett rättvist skattesystem Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Enhetliga kapitalskatter 3 Egendomsskatter 4 Beskattning av fastigheter 5 Beskattning av förvärvsinkomster 6 Skattereduktion för fackföreningsavgiften

Förslag från:

Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Lönsamhet vid amortering och sunt sparande samt finansiell stabilitet

Motion till riksdagen 2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) Lönsamhet vid amortering och sunt sparande samt finansiell stabilitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av amorteringskravet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Förslag från:

Markus Wiechel (SD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Särskilda bolån för nya på bostadsmarknaden

Motion till riksdagen 2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) Särskilda bolån för nya på bostadsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bolån riktade till unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Förslag från:

Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Halverad moms på skolmaterial inför skolstart

Motion till riksdagen 2025/26:2551 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) Halverad moms på skolmaterial inför skolstart Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga om momsen på skolmaterial kan halveras inför skolstart och tillkännager

Förslag från:

Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Utvärdering av kemikalieskatten

Motion till riksdagen 2025/26:2829 av Larry Söder och Camilla Brodin (båda KD) Utvärdering av kemikalieskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektutvärdera kemikalieskatten med fokus på dess samhällsekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och cirkulära effekter

Förslag från:

Larry Söder och Camilla Brodin (båda KD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Sparbankers kapitalförsörjning och mindre bankers regelverk

Motion till riksdagen 2025/26:2765 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C) Sparbankers kapitalförsörjning och mindre bankers regelverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av sparbankslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Förslag från:

Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Om kortare tid för betalningsanmärkningar efter betald skuld

Motion till riksdagen 2025/26:2749 av Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S) Om kortare tid för betalningsanmärkningar efter betald skuld Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av kreditupplysningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Förslag från:

Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

med anledning av prop. 2025/26:80 Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Motion till riksdagen 2025/26:3879 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:80 Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en schablon

Förslag från:

Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor

Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor Regeringens proposition 2025/26:3 Förenklad hantering av skattefritt bränsle och Prop. vissa andra punktskattefrågor 2025/26:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 september 2025 Ulf Kristersson Elisabeth

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Finansdepartementet

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Producentavgift på andelen socker i sockersötade drycker

Motion till riksdagen 2022/23:1127 av Mats Wiking (S) Producentavgift på andelen socker i sockersötade drycker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa producentavgift på andelen socker i sockersötade drycker och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Mats Wiking (S)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Kapitalförsörjning i gles- och landsbygd

Motion till riksdagen 2022/23:396 av Hanna Westerén (S) Kapitalförsörjning i gles- och landsbygd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgång till bank i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Förslag från:

Hanna Westerén (S)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Budgetpropositionen för 2026 - Finansplanen

Budgetpropositionen för 2026 Finansplanen Regeringens proposition 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 regeringsformen budgetpropositionen för 2026. Stockholm den 18 september 2025 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga

Förslag från:

Regeringen

Utskott:

Uppgift saknas

Ärendetyp:

Proposition (regeringens förslag)

Regler och byråkrati vid offentliga upphandlingar

Motion till riksdagen 2022/23:376 av Gudrun Brunegård (KD) Regler och byråkrati vid offentliga upphandlingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av möjliga sätt att förenkla reglerna kring upphandlingar för att undvika dubbelarbete och tillkännager

Förslag från:

Gudrun Brunegård (KD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle

Motion till riksdagen 2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD) Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag för att stärka civilsamhällets oberoende och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Jonas Andersson m.fl. (SD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Statens budget för 2024

Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Förslag från:

Finansutskottet

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Sänkt påminnelse- och tilläggsavgift för trängselskatt

Motion till riksdagen 2022/23:892 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) Sänkt påminnelse- och tilläggsavgift för trängselskatt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka påminnelseavgiften för obetald trängselskatt och tillkännager detta för regeringen.

Förslag från:

Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Ökad transparens gällande skatter

Motion till riksdagen 2022/23:770 av Anna af Sillén (M) Ökad transparens gällande skatter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur transparensen gällande skatter kan öka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vad får vi för pengarna är frågan

Förslag från:

Anna af Sillén (M)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Undantag för dricks som skattepliktig ersättning för arbete

Motion till riksdagen 2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD) Undantag för dricks som skattepliktig ersättning för arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda möjligheten att undanta dricks som skattepliktig ersättning för arbete och

Förslag från:

Michael Rubbestad (SD)

Utskott:

Skatteutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar

Motion till riksdagen 2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny punkt 9 under 13 i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och tillkännager detta för

Förslag från:

Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Motion (ledamöters förslag)

Statens budget för 2023

Den 21 december 2022 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2023. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Förslag från:

Finansutskottet

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Statens budget för 2026

Den 18 december 2025 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2026. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Förslag från:

Finansutskottet

Utskott:

Finansutskottet

Ärendetyp:

Betänkande (utskottets förslag)

Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

Beslut 17 juni 2026

Beslutet innebär att regeringen får bemyndiganden att agera med stöd till Ukraina, såsom att skänka flygplan och ingå avtal om försäljning. Vidare införs ekonomiska lättnader för hushåll genom skattesänkningar på drivmedel och stöd till kollektivtrafiken. Även vissa sektorer får riktat stöd, och jetbensin likställs med flygfotogen skattemässigt. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026, samtidigt som anslagen beräknas öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU47

Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten

Beslut 17 juni 2026

Regeringens förslag om utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten har godkänts av riksdagen. Detta innebär bland annat att nya lagar införs för att motverka oriktig folkbokföring och att Skatteverket får utökade möjligheter att hantera biometriska uppgifter, inklusive utbyte med andra myndigheter för vissa ändamål.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU30

Utvärdering av svensk penningpolitik 2015–2024

Beslut 17 juni 2026

Riksdagen godkände Finansutskottets utvärdering och slutsatser om Riksbankens penningpolitik 2015–2024. Det innebär att Riksdagen ställer sig bakom bedömningen att Riksbanken i stort hanterat utmaningarna väl och att man välkomnar att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för okonventionella penningpolitiska åtgärder.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU27

Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2025

Beslut 17 juni 2026

Riksdagen godkände Finansutskottets bedömning av Riksbankens penningpolitik för 2025, vilket innebar att utskottets slutsatser om penningpolitikens inriktning och effekter under året fick riksdagens stöd.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU24

Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

Beslut 16 juni 2026

Beslutet innebär att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) får en utökad funktion för att samla in data om hushållens skulder och skuldbetalningar. Detta möjliggör analyser av individers och hushålls ekonomiska motståndskraft och känslighet, vilket i sin tur ska förbättra underlaget för ekonomisk politik och framtagandet av lämpliga åtgärder inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU45

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025

Beslut 16 juni 2026

Riksdagen har avslutat behandlingen av ärendet, vilket innebär att den information som presenterats har tagits emot och inga ytterligare åtgärder vidtas i sakfrågan.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU49

Vissa justeringar i inkomstskattelagen med anledning av förändrade ersättningar för nyanlända invandrare

Beslut 11 juni 2026

Beslutet innebär att det nya individualiserade barntillägget för nyanlända, som ersätter det tidigare etableringstillägget, blir skattefritt när de deltar i arbetsmarknadspolitiska program.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU35

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

Beslut 11 juni 2026

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att ändra reglerna för tonnagebeskattning. Detta innebär förändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU29

Redovisning av skatteutgifter 2026

Beslut 9 juni 2026

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av så kallade skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomster. Regeringen redovisar årligen i en skrivelse statens skatteutgifter. Syftet med skrivelsen är att tydliggöra det statsstöd som ges till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. Utgifterna kan då prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Redovisningen gör att det finns ett bättre underlag för att kunna prioritera mellan utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen har behandlat regeringens redovisning av statens skatteutgifter för 2026. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU34

Årsredovisning för staten 2025

Beslut 9 juni 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU30

Vårändringsbudget för 2026

Beslut 9 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor. De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor. Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU21

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Beslut 9 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU20

EU:s bankpaket

Beslut 3 juni 2026

Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen. EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU41

Förenklad leverantörskontroll vid upphandling

Beslut 27 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten. Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU42

Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Beslut 27 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU39

Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter

Beslut 26 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest 100 000 liter vin 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider) 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin) 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit). År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU28

Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Beslut 26 maj 2026

Kommunerna ska få förbättrade förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott. Lagändringarna innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter som rör beslut om ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person som Utbetalningsmyndigheten behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetalningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och medicinska underlag. Lagändringarna kommer träda i kraft i två steg. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU43

En starkare fondmarknad

Beslut 26 maj 2026

Regeringen vill stärka konkurrens- och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Sverige är ett av de länder inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) där fondsparande är som vanligast. Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Några av de mest centrala förslagen är följande: Möjligheten att låta fondandelar på en handelsplats utökas. Reglerna för inlösen av andelar i en värdepappersfond ska bli mer flexibla. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU40

En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn

Beslut 26 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet. Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra. Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem. Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU37

Författningsändringar med anledning av övertagande av uppgift inom eurovinjettsamarbetet

Beslut 20 maj 2026

Sverige är anslutet till det så kallade eurovinjettsamarbetet, ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på vissa lagändringar som bör göras med anledning av att Skatteverket har tagit över de uppgifter som tidigare hanterats av skattemyndigheten i Nederländerna. Det gäller bland annat att beräkningsreglerna för återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska anpassas till de regler som gäller för resten av eurovinjettsamarbetet, men även att överklagandeförbudet i fråga om återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska tas bort. De nya reglerna börjar gälla den 2 augusti 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU27

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Beslut 20 maj 2026

Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU25

Ett undantag i kupongskattelagen för utländska stater

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU26

En europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag. I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där. EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027. Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information. Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför börjar de nya lagarna gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU44

Nya regler för att främja central clearing av OTC-derivat i EU

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behöver göras på grund av ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och EU:s direktiv om värdepappersfonder. Lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska besluta att ta ut en särskild avgift (en form av sanktionsavgift) vid överträdelser av EU-förordningen i fler fall än i dag. Det införs även en bestämmelse om överföring av sekretess från vissa andra myndigheter till regeringen med anledning av en ny bestämmelse om informationsdelning i krissituationer i EU-förordningen. Begränsningen av en värdepappersfonds tillåtna exponering mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument ska gälla alla derivatinstrument som inte har överlämnats för clearing hos en central motpart och inte bara OTC-derivat. De nya reglerna börjar gälla den 25 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU38

Riksrevisionens rapport om statens fastighetsförvaltning

Beslut 20 maj 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen: Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital. Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter. Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp. Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning. Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU31

Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Beslut 6 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande. Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU22

Det skatterättsliga företrädaransvaret – nya regler om befrielse och rådrum

Beslut 6 maj 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet. Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift. Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU21

Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025

Beslut 29 april 2026

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025. Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan. Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det inter­nationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU23

Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Beslut 22 april 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU48

Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Beslut 22 april 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas. Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU23

Uppsägning av sparandeavtal

Beslut 22 april 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad. Riksdagen sa också ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU32

Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag

Beslut 1 april 2026

Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU33

Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Beslut 26 mars 2026

Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU28

Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän

Beslut 26 mars 2026

EU:s nya penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Regeringen föreslår dock att vissa artiklar i direktivet ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De delar av direktivet som ska genomföras tidigare gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bland annat resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes. Lagändringarna innebär bland annat att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse. En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU35

Punktskatt

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU16

Inkomstskatt

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer. Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU13

Modernisering av Skatteverkets kontrollverktyg

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att modernisera Skatteverkets kontrollverktyg. Förslaget innebär att det blir möjligt att granska företags bokföring via internet. Många företag lagrar sin bokföring i så kallade molntjänster. Med dagens regler kan Skatteverket inte koppla upp sig mot internet för att granska företagens bokföring. Istället måste företaget skicka in en kopia av sin bokföring till Skatteverket. De nya reglerna innebär att Skatteverket direkt kan koppla upp sig och granska bokföringen vilket minskar Skatteverkets och företagens administration. Dessutom kan myndigheten enklare upptäcka om ett företag försöker att undanhålla information. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU11

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU20

Offentlig upphandling

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer. Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU34

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU25

Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Beslut 25 mars 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete mot svartarbete. Riksrevisionen har granskat hur effektiva Skatteverkets åtgärder är för att motverka svartarbete. Skatteverket gör kontroller och genomför förebyggande insatser för att förhindra svartarbete. I granskningen framkommer att Skatteverket saknar tillräckliga verktyg för att effektivt åtgärda komplicerat och systematiskt svartarbete. Riksrevisionens förslag syftar bland annat till att stärka Skatteverkets informationsunderlag i utredningsarbetet och uppföljningsarbetet, och säkerställa att riskanalyser får genomslag i planering och prioritering. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men menar att Skatteverket redan har åtgärdat en del av de brister som uppmärksammats i rapporten och att Skatteverket också kommer att få förbättrade kontrollverktyg. Utifrån genomfört och pågående arbete så ser regeringen inte att det i dagsläget behövs några fler åtgärder. Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU33

Kommunala frågor

Beslut 18 mars 2026

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning. Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU26

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Beslut 18 mars 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet. Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU22

Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda 2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU19

Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige. Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan. Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi. Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU46

Företag, kapital och fastighet

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU15

Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om statens användning och anskaffning av kontorslokaler är effektiv. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens lokalförsörjning kan bli mer effektiv och att det krävs en tydligare styrning för att uppnå riksdagens mål om myndigheternas lokalisering. Digitalisering och ökat distansarbete innebär att det går att minska statens kontorsytor, lokalisering till mindre centrala lägen och ökad samverkan mellan myndigheter. I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens iakttagelser att statens användning och anskaffning av kontorslokaler kan bli mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Finansutskottet instämmer med regeringen i att deras och myndigheternas fortlöpande arbete med att effektivisera statsförvaltningen skapar goda förutsättningar för att nå dessa mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU18

Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster

Beslut 11 mars 2026

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen har granskat om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Många statliga myndigheter bedriver verksamheter som finansieras med avgifter. Det kan handla om avgifter för tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. I normalfallet är det regeringen som beslutar hur stora avgifterna ska vara. Men det finns myndigheter som både beslutar om storleken och disponerar intäkterna från avgifterna. När så är fallet kan det finnas en risk för ineffektivitet när myndigheter både bestämmer och disponerar avgifterna. Riksrevisionen anser bland annat att regeringens styrning av myndigheternas avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektiv. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser men poängterar att det med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är svårt att dra generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån att den är avgiftsfinansierad. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av avgiftsfinansierade tjänster behöver utvecklas. Riksdagen poängterar att det finns goda skäl för regeringen att noga styra och följa upp den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU15

Mervärdesskatt

Beslut 4 mars 2026

Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU17

Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Beslut 4 mars 2026

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU14

Utveckling av makrotillsynsområdet

Beslut 4 mars 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden. Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar. Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU36

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om hållbarhetsbetyg

Beslut 4 mars 2026

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området. EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd. Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU32

Kontroller av kontanta medel vid den inre gränsen

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen. Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer. Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU19

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog. Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU18

Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi. Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU9

Det finanspolitiska ramverket

Beslut 25 februari 2026

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas. Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver. Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU14

Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

Beslut 25 februari 2026

Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna. Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling. De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU10

Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU29

Kompletteringar och förtydliganden i fråga om sanktioner vid skatteundandragande och bedrägerier

Beslut 25 februari 2026

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott. Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU6

Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor

Beslut 14 januari 2026

Det ska bli enklare att hantera skattefritt flyg- och fartygsbränsle för att underlätta samarbetet mellan statliga myndigheter och underlätta myndigheternas hjälp till civilsamhället vid räddningsinsatser och krissituationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller också vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning av skatt för väpnade styrkor som tillhör andra stater som är parter i Nato, och vissa förtydliganden i förfarandereglerna inom punktskatteområdet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU2

Straffansvar för olovlig finansiell verksamhet

Beslut 14 januari 2026

Olovlig finansiell verksamhet ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU17

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Beslut 17 december 2025

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU5

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Beslut 17 december 2025

Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU3

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Beslut 17 december 2025

Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner m.m. Knappt 914 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 893 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Pengar ska också gå till ytterligare 14 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat statliga garantier för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU2

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Beslut 17 december 2025

Totalt cirka 27 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, 26,8 miljarder kronor, går till räntor på statsskulden. Cirka 145 miljoner kronor går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och 10 miljoner kronor till oförutsedda utgifter. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU4

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Beslut 3 december 2025

Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU1

Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Beslut 3 december 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt. Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU5

Statens budget 2026 - Rambeslutet

Beslut 26 november 2025

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU1

Höständringsbudget för 2025

Beslut 26 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2025. Beslutet innebär att statens budget ökar med 1,5 miljarder kronor i år. Totalt berörs 16 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället och innehåller ungefär 500 anslag för olika utgifter. Beslutet innebär att 19 anslag ökar med sammanlagt 2,4 miljarder kronor, och att 8 anslag minskar med sammanlagt 0,9 miljarder kronor. Riksdagen beslutade också att höja några beställningsbemyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få göra åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 0,8 miljarder kronor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU11

Rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar

Beslut 26 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om automatiskt informationsutbyte i fråga om kryptotillgångar. Avtalets sluts mellan myndigheter i flera olika länder. Förslaget innehåller också ett tilläggsavtal om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Avtalen behövs för att nå upp till de krav som ställs i bland annat EU:s regelverk kallat DAC 8 och OECD:s regelverk kallat CARF. Förslaget innebär att reglerna om rapportering av kryptotillgångar och ett utbyte av dessa uppgifter genomförs på ett enhetligt sätt i svensk rätt. Riksdagen sa även ja till en rad lagändringar som är nödvändiga för att förslaget om rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar ska kunna genomföras samt till regeringens två nya lagförslag. Det ena handlar om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar och det andra om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU4

Finansiering av BIS Innovation Hub Nordic Centre

Beslut 26 november 2025

Riksdagen godkände Riksbankens förslag om att Riksbanken får delfinansiera BISIH Nordic Centres verksamhet under fem år. Verksamheten får finansieras med högst 30 miljoner kronor per år från och med den 1 juni 2026. Bank for International Settlements (BIS) är ett samarbetsorgan för 60 centralbanker. BIS Innovation Hub Nordic Centre (BISIH) etablerades 2019 som en del av BIS, i syfte att förenkla för centralbanker att följa och dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen. BISIH etablerade i juni 2021 ett innovationscentrum, BISIH Nordic Centre, som har arbetat med flera olika projekt. De har exempelvis arbetat med tekniska lösningar för effektivare granskning av penningtvätt och utvärderingar av cybersäkerhet. Innan Riksbanken kan delfinansiera verksamheter som har anknytning till deras egen verksamhet behöver de få riksdagens godkännande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU13

Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag

Beslut 19 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det i större utsträckning ska vara straffbart att missbruka statligt stöd till företag. Förslaget syftar till att förstärka nuvarande regler genom ett nytt samlat regelverk, en subventionsbrottslag, som ska motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt stöd. Bland annat innebär förslaget att ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas. det blir straffbart att använda stödet till annat än vad som avsågs och blev beviljat i ansökan. Den som beslutar om stöd – exempelvis en myndighet eller regioner i viss utsträckning – har också underrättelseskyldighet, det vill säga en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheterna. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU12

Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten

Beslut 19 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten. Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU8

Kompletterande bestämmelser om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring

Beslut 12 november 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera de flexibla reglerna om utbetalning av tjänstepension. Syftet med de kompletterande bestämmelserna är att den nyligen införda möjligheten att pausa utbetalningarna av tjänstepension ska kunna genomföras utan att det blir försämringar för försäkringstagarna. När reglerna ändrades 2025 innebar det både möjligheter att pausa och att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension under de första fem åren. Förslaget innebär att utbetalningar inte behöver ske med samma eller stigande belopp under de första utbetalningsåren om det finns särskilda försäkringstekniska skäl till det. Exempel på sådana skäl kan vara ränteförändringar eller förändringar vad gäller försäkringstagarens levnad och hälsa. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU3

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024

Beslut 12 november 2025

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet till och med 2024. Skrivelsen innehåller en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2024 och en utvärdering av deras verksamhet sedan 2001. Utvärderingen omfattar bland annat AP-fondernas bidrag till finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet och deras roll som buffert i systemet. Regeringen redogör även för och utvärderar fondernas resultat, kostnader och arbete med föredömlig förvaltning. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att de har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sjunde AP-fonden bedöms ha uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Samtliga AP-fonder, buffertfonderna såväl som Sjunde AP-fonden, bedöms ha uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU6

Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem. Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:SkU7

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till nytt system för Europeiska unionens egna medel för perioden 2028 och framåt

Beslut 22 oktober 2025

EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande. EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya. De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år. Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU16

Riksrevisorns årliga rapport 2025

Beslut 22 oktober 2025

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU9

Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina

Beslut 1 oktober 2025

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar. Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU8

Anpassningar till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris

Beslut 1 oktober 2025

Sverige behöver göra anpassningar till EU:s regelverk om hanteringen av finansiella företag i kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna genomförs ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt. Dessutom görs vissa klarlägganden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut har genomförts i svensk rätt. I EU:s krishanteringsdirektiv finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2025/26:FiU7

Företag, kapital och fastighet

Beslut 23 april 2025

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2024/25:SkU13

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Beslut 20 december 2023

Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU4

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Beslut 13 december 2023

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU6

Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Beslut 30 november 2023

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU7

Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut

Beslut 30 november 2023

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut. Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU7

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

Beslut 29 november 2023

Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU8

Höständringsbudget för 2023

Beslut 29 november 2023

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU11

Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia

Beslut 22 november 2023

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF). Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU19

Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal

Beslut 22 november 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal. Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen. Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks. De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU18

Nya bestämmelser om hur Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation

Beslut 22 november 2023

Sjunde AP-fonden ska omfattas av informationskrav om hållbarhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s gröna taxonomiförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. EU-regleringen ställer krav på upplysningar om bland annat miljömässig och social hållbarhet och ersätter de krav på hållbarhetsinformation som gäller för Sjunde AP-fonden i dag. Förändringen innebär att Sjunde AP-fonden behöver lämna mer omfattande och detaljerad hållbarhetsinformation och att den ska finnas tillgänglig i respektive fonds informationsbroschyr samt årsberättelse. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU8

Ändrade belopp i euro i försäkringsrörelselagen

Beslut 15 november 2023

Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU14

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland

Beslut 25 oktober 2023

Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU3

Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter

Beslut 25 oktober 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket. Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet. De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU2

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

Beslut 25 oktober 2023

EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser. Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar. Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:SkU9

Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina

Beslut 25 oktober 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU27

EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden

Beslut 25 oktober 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler för finansiella företags kapitaltäckning och krishantering. Det finns bestämmelser för avveckling och rekonstruktion av banker och andra finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företagen ska kunna skrivas ned eller konverteras ska de uppfylla vissa krav. Företagen kategoriseras som om de är så kallade resolutionsenheter eller inte. Resolution innebär att staten tillfälligt tar kontroll över verksamheten för att undvika att sätta företagen i konkurs. Därefter kan de avvecklas eller rekonstrueras. EU:s regler för krishantering har blivit tydligare när det gäller företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES-området men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Dessa regler genomförs nu i svensk rätt. Vinstutdelning på begäran av en minoritet av aktieägare gäller inte för de finansiella företag som omfattas av EU:s regler för kapitaltäckning. Detta tydliggörs nu i svensk rätt. Lagändringarna ska börja gälla den 15 november 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU13

Riksrevisorns årliga rapport 2023

Beslut 25 oktober 2023

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året. Riksdagen noterar att det finns vissa iakttagelser i den årliga rapporten som återkommer från tidigare år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Även om regeringen inte behöver lämna någon formell svarsskrivelse menar riksdagen att regeringen med fördel skulle kunna kommentera iakttagelserna i Årsredovisningen för staten. För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2023 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2023 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023. Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU9

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ny ändring av systemet för Europeiska unionens egna medel

Beslut 27 september 2023

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2023/24:FiU17

Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA

Beslut 17 augusti 2023

Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor. Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret. Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU32

Utbetalningsmyndigheten

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter. Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU35

Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022

Beslut 21 juni 2023

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker. Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året. Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet. Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig. Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU24

Skatteverket som behörig brottsbekämpande myndighet vid förenklat uppgiftsutbyte inom EU

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU. Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU22

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver. EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås. Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU21

Årsredovisning för staten 2022

Beslut 21 juni 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU30

Vårändringsbudget för 2023

Beslut 20 juni 2023

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU21

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Beslut 20 juni 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU20

Redovisning av skatteutgifter 2023

Beslut 14 juni 2023

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. På så sätt kan utgifterna prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Riksdagen avslutar ärendet och lägger skrivelsen till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU20

Riksrevisionens rapport om åtgärder med anledning av trakasserier, hot och våld vid statliga myndigheter

Beslut 14 juni 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen. Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU40

Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling

Beslut 7 juni 2023

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU41

Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

Beslut 31 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen. En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU18

Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Beslut 31 maj 2023

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU17

Ändrad placering av betalstation för trängselskatt i Hagastaden

Beslut 31 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt. Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna. Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU19

Företag, kapital och fastighet

Beslut 24 maj 2023

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot. Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU12

Skatteförfarande

Beslut 10 maj 2023

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare. Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU13

Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Beslut 3 maj 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för hanteringen av elstöd till företag. Reglerna behövs för att Skatteverket ska kunna handlägga stödet. Förslagen handlar bland annat om att den som har fått elstöd beviljat ska få det reglerat på sitt skattekonto. Om det finns ett överskott på kontot ska det beloppet automatiskt betalas ut. Den som har fått stödet med ett felaktigt belopp ska betala tillbaka. Den nya lagen ska börja gälla den 8 maj 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU16

Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

Beslut 3 maj 2023

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Beslutet handlar om att ge Försvarsmakten samma möjligheter som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Ändringen görs med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Dessutom innebär de nya reglerna att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjas till 200 000 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU39

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Beslut 27 april 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU22

Ett likviditetsverktyg för fonder

Beslut 26 april 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att reglera fondbolagens användning av så kallad swing pricing, eller justerat fondandelsvärde. Syftet är att skydda de befintliga och kvarvarande investerarna i fonden vid stora försäljningar eller köp och att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig. Swing pricing är en metod som innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner. Fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs. Enligt regeringens förslag krävs ett tillstånd från Finansinspektionen för att få tillämpa swing pricing. För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs. I fondbestämmelserna ska det anges om swing pricing tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Prissättningen ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll. Förslaget gäller även för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU37

Riksbankens årsredovisning och förvaltning 2022

Beslut 26 april 2023

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag. Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU23

Ny mervärdesskattelag

Beslut 20 april 2023

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna. Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet. Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda. Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU10

Mervärdesskatt

Beslut 20 april 2023

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU15

Punktskatt och tull

Beslut 20 april 2023

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor. Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU14

Kommunala frågor

Beslut 19 april 2023

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU26

Offentlig upphandling

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU34

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor. Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU25

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Beslut 29 mars 2023

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket. I huvudsak är riksdagen positiv till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Riksdagen menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs. Därmed anser riksdagen att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen beslutade att skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU23

Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten

Beslut 29 mars 2023

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt. För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd. Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU8

Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina

Beslut 23 mars 2023

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till. Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina. För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning. Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU38

Inkomstskatt

Beslut 15 mars 2023

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU11

Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer

Beslut 8 mars 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används. Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper. Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt. Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU28

Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin

Beslut 8 mars 2023

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen. Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag. Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU29

Några frågor om försäkring och tjänstepension

Beslut 8 mars 2023

Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU19

Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU7

En pilotordning för distribuerad databasteknik

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar. Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar. Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU36

Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

Beslut 22 februari 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU33

Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Beslut 8 februari 2023

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser. Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor. Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet. Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU31

Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

Beslut 8 februari 2023

Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU12

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Beslut 25 januari 2023

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning. Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU6

En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023

Beslut 21 december 2022

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag. Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU9

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Beslut 21 december 2022

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU5

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Beslut 21 december 2022

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 157,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 151,9 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Cirka 5,4 miljarder kronor går till bidrag för att jämna ut kommunernas kostnader för verksamhet förknippad med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU3

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Beslut 21 december 2022

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån. Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU2

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

Beslut 21 december 2022

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023. Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU6

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Beslut 21 december 2022

Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU4

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Beslut 20 december 2022

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:SkU1

Höständringsbudget för 2022

Beslut 14 december 2022

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2022 med en ändring. Förslaget innebär att statens utgifter ökar med 14,5 miljarder i år. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2022 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 17,4 miljarder kronor, och att 3 anslag minskas, till ett värde av 5 miljarder kronor. Av de större anslagen avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden och 4,5 miljarder kronor avser ökade utgifter för sjukpenning. Den största minskningen gäller biståndet och avser 4,9 miljarder kronor. Bland de övriga förslagen finns bland annat en statlig garanti på knappt 1,5 miljarder till EU i stöd till Ukraina med anledning av den ryska invasionen. Vidare höjs sju beställningsbemyndiganden till ett värde av 2 miljarder. De största ökningarna ska gå till rymdforskning och rymdverksamhet på 1 miljard och trängselskatt i Göteborg på 500 miljoner. I beslutet finns även en ändring av regeringens förslag. Regeringen ska kunna köpa fastigheten Solna Nytomta 3 (i anslutning till Militärhögskolan Karlberg) för högst 2,9 miljarder kronor. Anledningen till att försäljningspriset bör justeras från drygt 2,4 miljarder enligt regeringens förslag till 2,9 miljarder beror på att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025 och därför bör priset justeras enligt konsumentprisindex.

Källa: data.riksdagen.se · bet:2022/23:FiU11