Om riksdagen och om Riksdagsinfo

Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament med 349 ledamöter. Riksdagen beslutar om lagar, statens budget och granskar regeringen.

Så arbetar riksdagen

Förslag kommer oftast från regeringen som en eller från ledamöter som en . Ett förbereder ärendet och lämnar ett . Sedan debatterar kammaren och håller en . Riksdagen kan ge eller . Om beslutet innebär en lagändring börjar den gälla vid ett .

Se hela vägen från förslag till lag

Neutralitet och källor

Officiella fakta hämtas från Sveriges riksdags öppna data och andra officiella rättskällor.
Förslag, utskottsrekommendation och beslut visas alltid åtskilt, så att det framgår vad som bara är föreslaget och vad riksdagen faktiskt har beslutat.
Sammanfattningar är pedagogiskt bearbetade och märkta som sådana. De är inte officiell text och ersätter inte lagtexten.
Vi gissar aldrig. Saknas ett datum eller en uppgift står det "Uppgift saknas" eller "Datum är ännu inte fastställt".
Frånvaro tolkas aldrig som ett politiskt ställningstagande, och ett parti beskrivs aldrig som enat när ledamöter röstat olika.

Ordlista

Proposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen, ofta ett förslag till ny lag eller lagändring.
Motion: Ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter.
Betänkande: Utskottets skriftliga förslag till hur riksdagen bör besluta i ett ärende.
Reservation: En avvikande mening från ledamöter i utskottet som inte stödjer utskottets förslag.
Yrkande: Ett konkret krav eller förslag om vad riksdagen ska besluta.
Utskott: En grupp riksdagsledamöter som förbereder ärenden inom ett område innan kammaren beslutar.
Votering: En omröstning i riksdagens kammare där ledamöternas röster registreras.
Bifall: Att riksdagen säger ja till ett förslag.
Avslag: Att riksdagen säger nej till ett förslag.
Ikraftträdande: Datumet då en ny lag eller lagändring börjar gälla.