Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag
Ingen fullständig kontroll är klar ännu. Inga uppgifter visas som verifierade.
- Beteckning
- 2025/26:FiU33
- Ärendetyp
- Betänkande (utskottets förslag)
- Ansvarigt utskott
- Finansutskottet
- Viktigt datum
- Beslut 1 april 2026
Kortfattat
Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag
Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
Pedagogisk sammanfattning: Uppgift saknas / behöver granskas.
Vad beslutade riksdagen?
Beslut enligt riksdagens beslutsinformation (kan ha fattats genom acklamation) · 1 april 2026
Beslut fattat – utfallet är inte entydigt i officiell text
Riksdagsinfo gissar inte utfallet. Läs den officiella beslutstexten nedan och det officiella dokumentet för exakt utfall.
Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
Så röstade riksdagen
Ingen votering finns registrerad
Beslutet finns i riksdagens beslutsinformation men saknar voteringsdata. Det kan betyda att beslutet fattades genom acklamation.
Hela ärendets väg
Endast steg som finns registrerade i riksdagens officiella data visas. Steg som saknas i datan visas inte.
Utskottets behandling: Finansutskottet
Klart
Ansvarigt utskott enligt riksdagens ärendeuppgifter.
Debatt i kammaren
Klart · 31 mars 2026
Debatt enligt riksdagens officiella kalenderuppgifter.
Vem föreslår detta?
Finansutskottet
Uppgift saknas
Relaterade dokument
Originalkällor
Originalkällor
Källa: Sveriges riksdag (öppna data). Länkarna går till riksdagens officiella dokument.
- FiU33 – Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretagSveriges riksdag · HD01FiU33
- Dokumentstatus FiU33Sveriges riksdag · HD01FiU33
- Senast uppdaterad hos källan:
- 1 april 2026 kl. 23:50
- Hämtad till Riksdagsinfo:
- 15 augusti 2026 kl. 11:56
- Verifierad mot källan:
- Uppgift saknas
- Senast kontrollerad:
- Uppgift saknas
Källa: Sveriges riksdag (öppna data) · hämtad 15 augusti 2026 kl. 11:56.
