Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ny ändring av systemet för Europeiska unionens egna medel

Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Beslut enligt riksdagens beslutsinformation (kan ha fattats genom acklamation) · 27 september 2023

Beslut fattat – utfallet är inte entydigt i officiell text

Riksdagsinfo gissar inte utfallet. Läs den officiella beslutstexten nedan och det officiella dokumentet för exakt utfall.

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.