Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen. Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta. Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år. En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga. Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är remisstiden tidsåtgången för Lagrådet tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen. I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga. Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten. Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över. Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.