Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen

Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna. Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas. Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas. Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper. Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över. Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad. Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

Beslut enligt riksdagens beslutsinformation (kan ha fattats genom acklamation) · 21 juni 2023

Beslut fattat – utfallet är inte entydigt i officiell text

Riksdagsinfo gissar inte utfallet. Läs den officiella beslutstexten nedan och det officiella dokumentet för exakt utfall.

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna. Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas. Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas. Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper. Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över. Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad. Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.