En fortsatt anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder m.m.

Officiell sammanfattning från Sveriges riksdag

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget. Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år. Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Beslut enligt riksdagens beslutsinformation (kan ha fattats genom acklamation) · 16 november 2022

Beslut fattat – utfallet är inte entydigt i officiell text

Riksdagsinfo gissar inte utfallet. Läs den officiella beslutstexten nedan och det officiella dokumentet för exakt utfall.

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget. Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år. Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.